Rollin On var tredje albumet på kort tid med Steve Gibbons Band. Undergroundrockarna från Birmingham som som till slut fick chansen.
Rollin´On från 1976 andas attityd och svettig rock and roll. Ganska typiskt att plattans stora hit blev Chuck Berry-covern Tulane.
Steve Gibbons är cool och avspänd och han verkar lira med ett hånleende. I låten Mr Jones får man följa med på en resa genom storstadsdjungelns skitiga verklighet. Men direkt efter vänder han och bjuder på en smäktande ballad i Till the Well Runs Dry, för att sedan höja blodtrycket till max med Tulane.
Han tvekar inte att dra ner tempot och spela countryinspirerad storstadsrock. Och ibland går det nästan att jämföra honom med Steve Miller Band, lyssna bara på Right Side of Heaven och Rollin´On.
Det är en oförutsägbar LP. Den kan bli kvällens stora behållning, eller också så sitter man och kliar sig i nacken och undrar vad fan det är frågan om. Det gjorde i alla fall jag där jag satt i källaren och spelade Tupelo Mississippi Flash om och om igen.
Steve Gibbons visste vad han gjorde, han var veteran redan i mitten av 70-talet. Men till det stora genombrottet 1978 med Down in the Bunker rakade han av sig skägget, sög åt sig new wave-trenderna och blev en knivskarp bandledare med cynisk blick och elaka samhällskritiska texter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar