Black Sabbath har varit och är fortfarande förebilden för många nya och unga rockmusiker. Den här texten skrev jag inför Hovstocksfestivalen 1998 i Folkbladet. När nu Ozzy ger ut sina memoarer är texten aktuell igen.
Black Sabbath är inte ensamma om att komma från Birmingham, och trots att det är Storbritanniens näst största stad, har den nästan aldrig accepterats som en musikmetropol.
På 60-talet fick staden på sin höjd ett erkännande som staden varifrån Spencer Davis Group, Move och Traffic kom ifrån.
Birmingham är knappast känd för några kulturella utsvävningar och anses inte vara någon ”finare” stad. På 60-talet var den en smutsig och nedsliten industristad utan några större framtidsvyer.
Men när de brittiska skivbolagsdirektörerna i slutet av 60-talet skrivit kontrakt med varenda snorunge som kunde bära en gitarr, eller hålla i ett par trumstockar i Liverpool och London, började de nyfiket titta på Birmingham.
Detta gjorde att Birmingham också kunde bidra med supergrupper som Black Sabbath, Electric Light Orchestra, och inte minst, delar av Led Zeppelin (Robert Plant och John Bonham), Wings, Rainbow och Jethro Tull. Grupper som kom fram ur den musik som gick under namnet ”The Brum-beat”.
När Toni Iommi och Bill Ward från gruppen Mythology och Ozzy Osbourne och Geezer Butler från Rare Bread tillsammans startade Polka Tulk Blues Band 1967, för att, tro det eller ej, spela jazzig blues, var det början till en av de riktigt stora supergrupperna. De bytte ganska snart namn till Earth,för att snart därefter skifta till Black Sabbath. Tre år senare spelar de in sitt första albumet, som heter just ”Black Sabbath”.
Toni Iommis karriär började emellertid tidigare. Redan 1964 spelade han med gruppen Rockin´Chevrolets. Iommi höll på att bli medlem i Jethro Tull, när han 1968 provspelade för dem under två veckor. Det blev ingen fortsättning, men resulterade bland annat i att han medverkar vid Rolling Stones film ”Rock & roll circus”.
Låtskrivarparet Iommi-Butler är kärnan i Sabbath, och Iommi kan spela osannolikt tunga riff, som är både enkla och effektiva. Inom rocken saknar han sin like, säger rocklexikonen unisont.
Deras absoluta höjdpunkt är kanske albumet ”Sabbath Bloody Sabbath” från 1973. Här gör Ozzy förmodligen sin bästa insats som sångare.
Men 1978 lämnar Ozzy gruppen efter stridigheter mellan honom och främst Toni Iommi. Något som gruppen aldrig egentligen återhämtade sig ifrån. Ronnie James Dio tog visserligen över som sångare, och Sabbath gjorde två lysande plattor. ”Heaven and Hell” och ”Mob Rules”. Men även Dio lämnar senare gruppen efter bråk med Iommi och Butler.
De efterföljande plattorna är inte mycket att skryta med. Trots att Deep Purples Ian Gillan hoppar in som sångare på ”Born Again”från 1983, anses den var en av deras absolut svagaste plattor.
Men helt klart har Black Sabbath varit stilbildande för många av senare tiders stora grupper. Metallica, Megadeath och många fler hade förmodligen inte alls låtit som de gör utan Sabbath.
Den övre bilden är hämtad från sajten Birmingham Music Archive.co.uk
Bilden från Aston tagen av Keith Berry och är hämtad från den här sajten.
Den nedre bilden är hämtad från Sabbath Bloody Sabbath.
Mer att läsa om BrumBeat finns här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar