QUEEN – THE WORKS – 1984
Radio Ga Ga kunde vara ganska påfrestande. Det är en helt okej Queen-hit, men om man tvingas höra den för många gånger, då...
När The Works kom ut var det så. Då spelades låten så många gånger per dag i radio att det inte gick att undvika den.
På den tiden lyssnade folk dessutom på radio. Snacka om tjat. Eller som en försäljare på Åhléns skivavdelning på A 6 en gång i tiden uttryckte det: ”Jag kan sälja vilken skiva som helst till dej, men nämn inte The Works, för då kräks jag här bakom disken”.
Det är nog därför jag rös i kroppen när jag efter ganska många år dammade av The Works och lyssnade på den igen. Det var inte helt lätt.
Jag har fortfarande svårt för The Works, vilket givetvis är så orättvist som det bara kan bli. Det är ju egentligen en riktigt sjysst platta.
Kanske inte nån Queens allra starkaste, men långt, långt bättre än Queens Michael Jackson-skiva Hot Space från 1982, som höll på att bli Queens undergång.
Men Freddie Mercury kom så klart tillbaka, maximalt uppbackad av skivbolaget, som inte ville bli av med 80-talets allra största inkomstkälla. Det gick bra. Melodierna är betydligt starkare än på Hot Space och ”gamla” svulsiga Queen var tillbaka.
Radio Ga Ga blev givetvis en gigantisk hit. I Want To Break Free blev supersingel nummer två. Att Man On The Prowl däremot aldrig gjort det ska man vara ohyggligt tacksam för. Att höra Mercury göra 50-talsrock är inget man ska behöva stå ut med.
Men The Works var självklart ett album som gjorde queenfansen nöjda på den tiden, till och med dem som börjat tvivla på bandets storhet vände hem igen. Nu för tiden har den blivit bättre än jag tyckte då, men då är det å andra sidan ganska många år sedan jag hörde skivan senast.
Nr: 434/2222
OBS! Favorit i repris. Jag har skrivit om denna skiva tidigare, men ger den nu en ny chans med delvis omskriven text.
Radio Ga Ga kunde vara ganska påfrestande. Det är en helt okej Queen-hit, men om man tvingas höra den för många gånger, då...
När The Works kom ut var det så. Då spelades låten så många gånger per dag i radio att det inte gick att undvika den.
På den tiden lyssnade folk dessutom på radio. Snacka om tjat. Eller som en försäljare på Åhléns skivavdelning på A 6 en gång i tiden uttryckte det: ”Jag kan sälja vilken skiva som helst till dej, men nämn inte The Works, för då kräks jag här bakom disken”.
Det är nog därför jag rös i kroppen när jag efter ganska många år dammade av The Works och lyssnade på den igen. Det var inte helt lätt.
Jag har fortfarande svårt för The Works, vilket givetvis är så orättvist som det bara kan bli. Det är ju egentligen en riktigt sjysst platta.
Kanske inte nån Queens allra starkaste, men långt, långt bättre än Queens Michael Jackson-skiva Hot Space från 1982, som höll på att bli Queens undergång.
Men Freddie Mercury kom så klart tillbaka, maximalt uppbackad av skivbolaget, som inte ville bli av med 80-talets allra största inkomstkälla. Det gick bra. Melodierna är betydligt starkare än på Hot Space och ”gamla” svulsiga Queen var tillbaka.
Radio Ga Ga blev givetvis en gigantisk hit. I Want To Break Free blev supersingel nummer två. Att Man On The Prowl däremot aldrig gjort det ska man vara ohyggligt tacksam för. Att höra Mercury göra 50-talsrock är inget man ska behöva stå ut med.
Men The Works var självklart ett album som gjorde queenfansen nöjda på den tiden, till och med dem som börjat tvivla på bandets storhet vände hem igen. Nu för tiden har den blivit bättre än jag tyckte då, men då är det å andra sidan ganska många år sedan jag hörde skivan senast.
Nr: 434/2222
OBS! Favorit i repris. Jag har skrivit om denna skiva tidigare, men ger den nu en ny chans med delvis omskriven text.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar