Costello och country

När en rocksnubbe gör country verkar det lite suspekt. När det dessutom handlar om covers på gamla låtar från 40- till 60-talen låter det definitivt tvivelaktigt.

Men Elvis Costello får till det ändå. Almost Blue från 1981 blir inte alls patetisk eller löjlig. I stället är det en helt okej countryplatta...och dessutom en hyfsad Costello.

Och det säger jag som aldrig någonsin lyssnar på hästjazz.
Men Costello formar låtarna varligt och gör sina egna tolkningar. Almost Blue är kanske inte hans bästa album, men den är småtrevlig (det var ett passande ord) och faktiskt lite kul. Klart spelbar i vilket fall som helst.

Good Year For the Roses är i mina öron LP:ns stora ögonblick och en av de bättre countrylåtar jag hört. Sweet Dreams var en superhit av countryns hitmakare nr 1, Don Gibson, 1956.

Här gör Costello en nästan plågsamt bra cover. Men det finns fler riktigt bra låtar på plattan. Man behöver inte gilla country för att gilla Almost Blue.

Bara i Sverige* släpptes samtidigt en EP med Good Year For the Roses, Sweet Dreams samt Jack Ripleys You Angel Steps Out of Heaven och en liveinspelning av Leon Paynes Psycho.

Payne var populär countryartist redan före andra världskriget och blind sedan födseln. Elvis Costello gör hans låt med heder. Psycho är helt enkelt briljant. Men vad jag vet finns den inte på nån av Costellos LP-skivor**.

EP:n är naturligtvis sanslöst svår att få tag på idag. Jag köpte mitt ex för 22 spänn på Skivor & Band när det begav sig. LP:n köpte jag något senare.

* eventuellt också övriga Skandinavien.

** Däremot finns den med på en bonus-skiva till Almost Blue när den kom på cd.