Rå och ärlig bluesrock

J GEILS BAND - NIGHTMARES AND OTHER TALES FROM THE VINYL JUNGLE - 1974

J Geils Band var en gång i tiden ett bra bluesrockband. Långt innan Centerfold och 80-talets powerrock. Den sketlåten blev förresten början till slutet. Men det är en annan historia, även om det är en av få låtar med J Geils som folk möjligtvis kommer ihåg nu för tiden.

Nu har jag lyssnat på Nightmares (and Other Tales from the Vinyl Jungle), en platta från 1974. Från den tiden när J Geils och Magic Dick lirade tuff och skitig bluesrock. Det är ett av gruppens bästa studioalbum.

Det behövs såna där urladdningar ibland. När man slipper tänka och bara kan åka med. Det här är en sån skiva. Det är fullt ös från början.

Detroit Breakdown är en grym öppning. Ungefär som att bli instoppad i en cementblandare kan jag tänka mig. Fläskig bluesrock med mycket blås. Lite som Blues Brothers några år senare. Men väldigt mycket tyngre och framför allt - ärligare.

Men J Geils Band är inte onyanserade på något sätt. De gör flera bra ballader också. Must of Got Lost är en jävligt snygg sak, med handklapp, körer, blås och hela köret. Den gillar jag också. Jag har för mig att det blev en mindre hit.

Råa Stoop Down är också nåt så in helvete cool. Fan vet hur de gör för att få ett munspel att låta så skitigt? Och pianot! Väldigt mycket Canned Heat kan man väl säga. Och lite ZZ Top också.
Nightmares är en bra skiva.

Nr: 1369/2222