The Musical Box: Chucken, Ludwig och Jeff Lynne

måndag 18 april 2011

Chucken, Ludwig och Jeff Lynne

Jeff Lynne och ELO fick en hel generation att koppla ihop Chuck Berrys gamla rockklassiker Roll Over Beethoven med klassisk musik, och inte bara med namnet. Beethovens nionde symfoni närmare bestämt.

Det här med att få ihop populärkultur och klassiskt var en av de stora innegrejerna i början av 70-talet. Och alla rockers som gjorde det kallade sig progressiva.
Då var den låten lite, lite kul. ”Men för faen. De använder ju violiner, vad ballt!”
Men nu för tiden känns det bara som ett taffligt försök att gå utanför ramen. Att vara smart och rolig. Eller helt enkelt för att det funkade kommersiellt.

ELO:s Roll Over Beethoven är inte särskilt bra. Eller nja. Den största delen av den här coverlåten är rätt hyfsad. Men när Jeff Lynne drar ut på låten till ett åtta minuter långt lidande. Då tycker jag det kan kvitta.
Låten finns ELO:s andra album - ELO II - som kom 1973. Gruppens sämsta/värsta skiva på hela 70-talet. Visst hade Jeff Lynne pustat bort det mest skrovliga jämfört med debutskivan No Answer. Och visst är det storslaget och grandiost.

Men Jeff gick nog lite för hårt fram med smärgelduken. Och personligen tycker jag Roy Woods galna infall saknas. Arrangemangen är för fega och dessutom alldeles för långa. Vilket är synd, för det är egentligen ganska bra låtar. Eller borde kunnat vara det.

Den enda låt som är lite, lite lyssningsbar är Mama, andraspåret på förstasidan och Roll Over...i tre minuter.
B-sidan ska man se upp med. Den är riktigt hemsk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar