The Musical Box: Rått, funkigt och hårt

tisdag 26 april 2011

Rått, funkigt och hårt

Toys in the Attic är Aerosmiths bästa album. Trots att skivan kom redan 1975, och trots att Walk This Way är med här.
Nja, jag gillar egentligen den låten, men när Run-DMC ”återupptäckte” den på 80-talet blev jag allergisk. Det var lite för mycket. Originalet på Toys är fan så mycket trevligare.

Toys in the Attic var den första Aerosmith-platta jag hörde. Och det var något av en chock. För här finns både Zeppelins rakbladsvassa sound och Stones fräcka elakheter. Aerosmith gjorde det dessutom så rått, så funkigt och hårt.

Något liknande fanns knappast på den tiden. Och det finns säkert nån mer än jag som tycker att Steven Tyler mer eller mindre kopierade Mick Jagger i sitt sätt att sjunga.

Titelspåret Toys och Walk This Way är väl de låtar som oftast finns med på de flesta samlingsplattor med Aerosmith som ges ut nu för tiden.

Men för mig är den här skivan full av ruggigt bra grejer. Uncle Salty, Sweet Emotions och You See Me Crying håller fortfarande.
Om man sen kan räkna Toys in the Attic till 70-talets rockklassiker är jag inte lika säker på. Men säkert är att det är en jävligt bra hårdrockplatta. Som jag ser det är det här den enda Aerosmith-skiva som behövs i samlingen. Bättre blev de aldrig.

Och så inser jag hur välspelad den här plattan är. Skivomslaget håller knappt ihop. Dags för en ny kanske?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar