JETHRO TULL - J-TULL DOT COM - 1999
Ian Anderson upphör aldrig att förvåna. När man trodde Jethro Tull var slut för länge sen, dök den här upp 1999 – J-tull dot com.
Ett av bandets bästa album på många, många år. En lekfull, fantasirik och spännande platta. Ians röst är bättre än på länge och dessutom är låtarna bra, skitbra faktiskt.
Dot com är en briljant ballad, liksom avskalade Wicked Windows, som jag kommit på mig själv med att nynna mer än en gång.
Men det är i de rockigare numren Jethro Tull är som bäst här.
I låten Awol spelar Ian Anderson flöjt som...som jävulen själv. Eller åtminstone som en elak satyr med horn i pannan och munnen förvriden i ett ondeskefullt grin, för det här är en låt som biter sig fast.
Men bäst är nog ändå El Nino, där går Martin Barre loss hänsynslöst med gitarren och river av så tunga metalriff att marken gungar, träden knakar och luften vibrerar av hetta.
Det gör han i Hunt By Numbers också, en tung svettig rocker i bästa tull-stil.
Sen kan jag inte låta bli att gilla Hot Mango Flush...och reprisen något senare på skivan.
Jag har letat efter j-tull dot com på LP, men är osäker på om den över huvud taget getts ut på vinyl. Till och med Music Stacks annars välsorterade sökmotor står frågande. Så jag får väl nöja mig med cd:n, även om den bara känns som ett surrogat. För jag har en känsla av att det skulle låta ännu bättre på vinyl.
Det här är jävlar inte dåligt gjort av ett band som släppte sin första skiva redan 1968.
Den större bilden är hämtad från skivomslaget till j-tull dot com
Ian Anderson upphör aldrig att förvåna. När man trodde Jethro Tull var slut för länge sen, dök den här upp 1999 – J-tull dot com.
Dot com är en briljant ballad, liksom avskalade Wicked Windows, som jag kommit på mig själv med att nynna mer än en gång.
Men det är i de rockigare numren Jethro Tull är som bäst här.
I låten Awol spelar Ian Anderson flöjt som...som jävulen själv. Eller åtminstone som en elak satyr med horn i pannan och munnen förvriden i ett ondeskefullt grin, för det här är en låt som biter sig fast.
Det gör han i Hunt By Numbers också, en tung svettig rocker i bästa tull-stil.
Sen kan jag inte låta bli att gilla Hot Mango Flush...och reprisen något senare på skivan.
Jag har letat efter j-tull dot com på LP, men är osäker på om den över huvud taget getts ut på vinyl. Till och med Music Stacks annars välsorterade sökmotor står frågande. Så jag får väl nöja mig med cd:n, även om den bara känns som ett surrogat. För jag har en känsla av att det skulle låta ännu bättre på vinyl.
Det här är jävlar inte dåligt gjort av ett band som släppte sin första skiva redan 1968.
Den större bilden är hämtad från skivomslaget till j-tull dot com
Köpte denna platta efter att läst om den här, håller med, bra låtar, bra flöjtspel och riktigt lysande basspel, samtidigt köpte jag en riktigt bra liveskiva "A Little Light Music" med samma grupp, då jag samlar på liveskivor (vinyl)
SvaraRaderaA Little Light Music! Vilket bra köp, det är bara att gratulera!
SvaraRaderaFick du tag i den på vinyl?
Jag har hört att den är jättesvår att få tag på. Jag köpte den 1992, det var en av de sista vinylplattor jag köpte på flera år, det blev nämligen ganska dyrt...men det har jag aldrig ångrat.