The Musical Box: Steve Millers glömda album

söndag 4 maj 2014

Steve Millers glömda album

STEVE MILLER BAND – RECALL THE BEGINNING...A JOURNEY FROM EDEN – 1972

A Journey From Eden är Steve Millers sista platta innan han lämnade den psykedeliskt lätt förvridna popvärlden till att bli hyllad rockstjärna och en av 70-talets stora hitlisteleverantörer.
Det är ett av alla dessa bortglömda album, A Journey From Eden är ett av få Steve Miller-album som inte återgavs under CD:ns storhetstid (men lär vara på gång nu under 2014).

Vill man ha tag på skivan blir det till att leta i begagnataffärer och loppisar. För mig tog det flera år innan jag till slut hittade den på Andra lång i Göteborg.

Att skivan inte släppts tidigare på CD kan möjligtvis bero på den platta Steve Miller gjorde innan, Rock Love, som till och med de mest hängivna fansen har ett lite kluvet förhållande till.

Kanske är det därför många missat att A Journey From Eden är en rejäl vändning, från allra längst ner i botten på den gröna rockdammen till det (någorlunda) klara vattnet vid ytan.

Det är som titeln säger, Steve Miller gick 1973 tillbaka till det han var allra bäst på, bluesrock med en anstrykning av psykedelia. Det var en bra plan.

De fyra låtarna på B-sidan av den här LP:n är något av det bästa jag hört med Steve Miller, inte minst sju minuter långa titelspåret, Journey From Eden. A-sidan är helt klart annorlunda. Här handlar det i stället om pop, doo-wop(!) och en lagom dos blues.

På sina ställen inte alls långt från det Steve Miller skulle ägna sig åt senare, inte minst på uppföljaren (och hans första storsäljare) The Joker.
Av den anledningen skulle man kunna påstå att A Journey From Eden är Steve Millers övergångsalbum från obskyr undergroundhjälte till firad popstjärna. Men det tänker jag inte skriva under på, jag bara funderar...

Men det är inte därför man ska ha den här skivan. Det är B-sidan som är grejen. Här är det tillbaka till Brave New World, Sailor och Children Of The Future som gäller.

Nr: 1865/2222

2 kommentarer:

  1. Men vad fasen! Här har man i alla år gått omkring och trott att det där är något slags samlingsplatta, och så är det tydligen inte det! Mycket intressant, nu måste jag hålla utkik efter den hädanefter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker jag absolut! Det är en kanonplatta. Ganska svår att hitta, men värd varenda minut man måste bläddra i gamla dammiga skivbackar.

      Radera