Jimmy Castor är galen

JIMMY CASTOR BUNCH - IT´S JUST BEGUN - 1972

Tanke 1: Jimmy Castor är galen!
Tanke 2: Han är in i helvete galen!
Tanke 3: Det här kan inte stämma!

Det gjorde det inte heller. Jag råkade ut för något som många nu för tiden aldrig hört talas om. De förstår inte ens hur det skulle kunna hända.
Jag spelade en 33-varvare på 45 varv.

Nu vet alla som en gång ägt en skivspelare vad jag talar om. Det räcker med att ha fel knapp intryckt. Det är lätt hänt.
Andra fattar inte ett dyft.
Shit happens.

Det var som sagt Jimmy Castor Bunch som låg på skivtallriken, så jag upptäckte det inte direkt. Det gick ungefär en halv låt innan jag insåg att det var något fel. Han lät lite väl speedad, till och med för att vara en pre-disco/funk/soul undergroundhjälte från New Yorks mörka källarklubbar tidigt 70-tal.

Men jag lät plattan rulla i 45 varv ungefär två låtar till. Bara för att. Intressant. Det soundet skulle kunna vara nåt för techno/dataexperterna att ge sig på.

Men å andra sidan skulle de vara sent ute. Jimmy Castor Bunch har redan blivit samplade av nästan varenda hip-hopartist eller technotekniker med lite självaktning. Låten Troglodyte och textraden ”What we´re gonna do now is go back, back into time” har använts av många och är väl lite av en legend i de sammanhangen.

Troglodyte blev den första hitlåten för Jimmy Castor Bunch, 1972 fanns den med på albumet It´s Just Begun. Tung rå funk direkt från asfaltsdjungeln men med glimten i ögat. Gruppen fick senare ett par hits till på samma tema, The Bertha Butt Boogie bland annat.

Även om man spelar Jimmy Castor Bunch på normala 33 varv är It´s Just Begun helvild. Här testas det friskt med allt från superdistade gitarrer av la Sly & the Family Stone till jazz, blues och klassiskt. Det här är en föregångare till discon och det märks också.

Jimmy Castor Bunch blev innerligt avskydda när It´s Just Begun tillsammans med en massa andra cut out-skivor kom till Sverige. Då var discon redan här, funken ute och Jimmy Castor lät lite för back into time-liksom. Men den är rätt kul att slänga på skivspelaren nån gång emellanåt ändå, både på 33- och 45 varv, tydligen.

På förekommen anledning.
LP-skivor spelas normalt med 33 varvs hastighet (och en tredjedel till för att vara noga).
Och nej, en LP-skiva går inte sönder om man spelar den på 45 varv. Men skivan snurrar fortare på tallriken och ljudet blir Kalle Anka-likt. Gör man tvärtom, spelar en 45-varvare (en singel alltså, de små svarta med stora hål) går det för sakta och då kan man få Johnny Rotten att låta som en förkyld Lou Reed.

Nr: borttagen ur samlingen