PEKKA POHJOLA - THE MATEMATICIAN´S AIR DISPLAY - 1977
1977 gavs den här skivan - The Mathematician´s Air Display – ut i England. I Sverige fick den heta Skuggornas tjuvstart. Och i Holland blev det The Consequences of Indecision (och då som en Mike Oldfield-skiva). Eller ingenting alls, som namnet blev i USA, när den gavs ut där 1981.
Kärt barn har många namn eller vad man kan säga. I vilket fall som helst uppträder finske musikern Pekka Pohjolas album The Mathematician´s Air Display (eller vad den nu heter) i flera skepnader.
Det rätta namnet tror jag är Keesojen Lehto, för det hette den i Finland när den gavs ut där.
Allt det där trasslet är Mike Oldfields fel. Han har nämligen producerat skivan och är med och spelar på alla utom en låt. I början av 80-talet var Oldfield enorm, så det var nog därför det blev som det blev med alla märkliga skivutgivningar.
Pekka Pohjola var inte lika känd, även om han var minst lika bra musiker. Jag skriver var, för Pohjola avled för några år sedan, bara 50 år lite drygt.
Nu är inte det här någon rockplatta. Det är väldigt mycket mer jazz och jazzfusion med en hel del inslag av nordisk folkmusik. Att Oldfields ande på något sätt svävar över inspelningen gör den spännande.
Bland musikerna finns storheter som Jojje Wadenius på gitarr, Wlodek Gulgowski på synth och piano och Vesa Aaltonen på trummor. Pekka lirar bas och Mike Oldfield gitarr.
Och så höll jag på att glömma syrran Sally, hon sjunger på ett par av låtarna, lite obestämt så där...i bakgrunden.
The Mathematician´s Air Display är en sån där skiva jag utan att tveka skulle kunna utnämna till den bästa jag hört på länge.
Den är lysande att plocka fram när man (tillfälligt) tröttnat på gossar som Elvis Costello, Nick Lowe och de där.
Jag har av någon anledning både den engelska och amerikanska plattan. Ska det vara, ska det vara på riktigt.
Pekka Pohjola är förresten en lysande basist. Det är det som gör hela skivan.
Nr: borttagen ur samlingen
1977 gavs den här skivan - The Mathematician´s Air Display – ut i England. I Sverige fick den heta Skuggornas tjuvstart. Och i Holland blev det The Consequences of Indecision (och då som en Mike Oldfield-skiva). Eller ingenting alls, som namnet blev i USA, när den gavs ut där 1981.
Kärt barn har många namn eller vad man kan säga. I vilket fall som helst uppträder finske musikern Pekka Pohjolas album The Mathematician´s Air Display (eller vad den nu heter) i flera skepnader.
Det rätta namnet tror jag är Keesojen Lehto, för det hette den i Finland när den gavs ut där.
Allt det där trasslet är Mike Oldfields fel. Han har nämligen producerat skivan och är med och spelar på alla utom en låt. I början av 80-talet var Oldfield enorm, så det var nog därför det blev som det blev med alla märkliga skivutgivningar.
Pekka Pohjola var inte lika känd, även om han var minst lika bra musiker. Jag skriver var, för Pohjola avled för några år sedan, bara 50 år lite drygt.
Nu är inte det här någon rockplatta. Det är väldigt mycket mer jazz och jazzfusion med en hel del inslag av nordisk folkmusik. Att Oldfields ande på något sätt svävar över inspelningen gör den spännande.
Bland musikerna finns storheter som Jojje Wadenius på gitarr, Wlodek Gulgowski på synth och piano och Vesa Aaltonen på trummor. Pekka lirar bas och Mike Oldfield gitarr.
Och så höll jag på att glömma syrran Sally, hon sjunger på ett par av låtarna, lite obestämt så där...i bakgrunden.
The Mathematician´s Air Display är en sån där skiva jag utan att tveka skulle kunna utnämna till den bästa jag hört på länge.
Den är lysande att plocka fram när man (tillfälligt) tröttnat på gossar som Elvis Costello, Nick Lowe och de där.
Jag har av någon anledning både den engelska och amerikanska plattan. Ska det vara, ska det vara på riktigt.
Pekka Pohjola är förresten en lysande basist. Det är det som gör hela skivan.
Nr: borttagen ur samlingen
Fantastiskt album!
SvaraRaderaHar följt mig ända sedan barndomen. En riktig höjdare som går att lyssna på igen och igen med samma stora behållning.
SvaraRadera