The Musical Box: A New World Record

torsdag 9 juni 2011

A New World Record

A New World Record var ELO:s definitiva och absoluta superstora genombrott. Det album som gjorde dem till en av 80-talets stora.
Det var något nytt. Det var ELO:s definitiva sound. Och framför allt: De slog i USA!
A New World Record från 1976 är otvivelaktigt Electric Light Orchestras största album. Även om detta inte är min favoritskiva med ELO måste jag konstatera:
Bättre än så här blev aldrig ELO. Det finns knappt en dålig låt här.

A New World Record är också en gullegris.
En sliskig sötsak.
Kommersiell och tillrättalagd.

Det får man leva med.

Låt mej konstatera ett par saker till.




1. Låtarna är betydligt kortare än på de tidigare skivorna. Det är bra. Jeff Lynne hade en tendens att bli långtråkig så fort han gick över den där magiska tre-minutersgränsen.
2. Det är ett popalbum. Den som vill lyssna på artrockarna eller progbandet ELO ska hålla sig till de tidigare skivorna.
3. Jeff Lynne gör jävligt bra melodier. Och han kan sin Beatles.

För att nu nämna några låtar: Tightroop, Telephone Line, Livin´ Thing, So Fine. Det är lysande bra pop.
Rockaria då? Den här skivans största singel.

Nja, jämfört med de andra låtarna faller den rätt platt. Lynne leker Chuckberry-wannabe. Visserligen är melodin rätt så ”catchy”, men alldeles för tunn. Sen är texten fånig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar