Parodi utan poäng

BOKAJ RETSIEM – PSYCHEDELIC UNDERGROUND – 1968

Meningen med parodi är att den ska efterlikna en känd företeelse oftast i syfte att nå komiska effekter. Men det gäller att inte gå över gränsen, skillnaden mellan vad som är bra eller dålig parodi kan vara hårfin.

Skivomslaget och namnet på den här LP:n är lockande för alla oss som gillar det sena 60-talets psykedeliska pop. Men Bokaj Retsiem är inget annat än parodi, gjord av Reiner Degner, gitarrist i beatpoporkestern German Bond och senare i The Rattles.

Och han träffar till en början rätt. Det är mycket fuzzgitarr, texterna är enormt kryptiska och melodislingorna knepiga. Precis som det ska vara.

Alla låtar bygger dessutom på den franska välkända melodin Broder Jacob (Meister Jacob), Bokaj retsiem är stavningen baklänges, vilket gör lyssningen ganska rolig.

Men när vår vän Degner nånstans mitt på skivan lägger in en längre sekvens med skottsalvor, gråtande och skrikande barn passerar han någon slags gräns för mig.

Efter det känns det inte lika roligt längre. Jag vet inte vad som menades med det. Vet inte vad den eventuella poängen är. Men efter det slutar parodin vara underhållande och blir i stället bara tafflig.

Psychedelic Underground är därför, trots att det är en eftertraktad LP bland samlare, inget objekt som nödvändigtvis för alltid kommer att ingå i min skivsamling.

Nr: 455/2222