Street Parade kom 1980. Men jag är än idag inte säker på om Steve Gibbons bara driver med folk eller är seriös.
I ena stunden lirar han 50-talsrock, imiterar Elvis Presley och kör fräcka gitarrsolon i Give it Back. Sedan byter han stil och kastar sig ut i en hejdlös soulrocker, Sonny Day and the Tropics, för att sedan på nytt byta skepnad och med vattenkammad lugg leka förförare som Bryan Ferry i Abracadabra.
A to Z är en skön liten pubrocklåt.
Och sen...
Sen lirar Gibbons calypso i Graffiti Man för att sedan på nytt vräka på med en tuff rocker, Fair Play.
Det hela avslutade med en skotsk marsch!
Låter det helt jävla galet?
Det är det!
Den kanske inte är sådär jätteseriös eller allvarligt menad...
Eller det kanske den är?
Eller är det bara ett slarvigt ihopsatt collage?
Men Street Parade är ändå en sanslöst rolig rockplatta.
Street Parade var Steve Gibbons Bands uppföljare till LP:n Down in the Bunker, den skiva bandet slog igenom med på allvar i slutet av 70-talet. Men Street Parade hamnade i reabackarna nästan direkt. Vilket nog inte är så konstigt.
Inte ens nu för tiden har den fått upprättelse. Jag gillar den i alla fall.
Men jag undrar fortfarande vad Steve Gibbons egentligen menade...
Mer om Steve Gibbons Band
Svavelosande rock från Birmingham (Down in the Bunker)
Storstadsrock med attityd (Rollin´ On)
Whiskeystämning med Steve Gibbons (Caught in the Act)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar