Gris-Gris kallas den voodooamulett som ska beskydda sin bärare från ont och ge honom tur. I Västafrika anses den skydda kvinnor från att bli med barn.
Gris-Gris är också Dr Johns debutalbum från 1968. Jag trodde det inte först, men skivan är precis så märklig som det sägs. Mystisk, psykedelisk och suggestiv.
Det gör absolut inget att det ex jag har är mer än lovligt knastrig. På något ställe hoppar nålen. Dr Johns gungande, svängande syntes av New Orleans, rhythm´n´ Blues och psykedeliska droger går inte att värja sig mot.
Till slut sitter man där med slutna ögon och är helt inne i trummornas dunkande i märkliga skapelser som I Walk On Guilded Splinters eller Croker Courtbullion, och bara väntar på att Marie Levau ska visa sig i skuggorna.För att inte glömma sanslösa Gris-Gris Gumbo Ya Ya, Danse Kalinda Ba Doom eller läckra Mama Roux.
Mac Rebennack, som är hans riktiga namn, är en häxmästare. Det måste vara så.
Nr: 1714/2000
På senare år har ju Dr. John lämnat det sound han hade på sina tidiga plattor och istället gjort ganska traditionell rhythm & blues och jazz (vilket jag i och för sig också gillar). Hans senaste, alldeles nysläppta platta "Locked down" innebär dock i viss mån en återgång till den mix av New Orleans-r&b, voodoorytmer och psykedelia som han gjorde i början av sin karriär som soloartist. Själv tycker jag att "Locked down" är lite ojämn, men är man en stor fan av Rebennacks tidiga skivor är den definitivt värd att kolla in.
SvaraRaderaÄnnu en platta jag förgäves letat efter i skivbörsarna, verkar inte helt lätt att lägga vantarna på. Men skam den som ger sig!
SvaraRaderaLeta på! Den är bra!
SvaraRaderaAllt med Dr John är förresten bra, men det kan vara allt från blues till storbandsjazz...