Split Enz album Mental Notes är en riktigt spretig sak. Här skiftas det vilt från nästan tradjazz till progressiv genesisrock, 60-talspop och Sparks. När skivan var ny ansågs den inte bra.
Så här över 35 år senare är det nåt helt annat. Mental Notes är skitkul!
Den här skivan, som först spelades in i Australien och sen spelades in i England igen 1976 med Phil Manzanera som producent, eftersom ingen var nöjd med resultatet, gick nog de flesta förbi.
Split Enz har en massa vild energi och tokmånga fräcka idéer som de försöker få utlopp för. Bara ett par exempel: Från inledningen med jazzpoppiga Late Last Night hoppar Split Enz snabbt över till bombastisk progrock med dundrande piano och helskumma rytmer i Walking Down a Road, för att därefter snabbt byta kläder och ta på sig rollen som folkrockare i nästan helt akustiska Titus.
De påminner på den här skivan faktiskt inte så lite om brittiska Stackridge, som också kunde få för sig att göra precis vad som helst av vad som helst...Sånt kan naturligtvis vara hur jobbigt som helst att lyssna på. Man vet ju aldrig vad som kan dyka upp...
Men det är på grund av det jag gillar den här skivan. Så jag kan bara rekommendera Split Enz.
Jag bör väl lägga till att Split Enz efter den här skivan gjorde ytterligare tre och fick ett par hits, bland annat My Mistake från 1977.
Nr: 1492/2000
Ännu ett band som för mig bara varit ett namn jag sett i nån skivkatalog för typ 100 år sen. Trodde att Split Enz lirade nån typ av punk eller new wave-rock. Kul att få veta lite mer om alla dessa mer eller mindre bortglömda band från 70-talet.
SvaraRaderaDet kan ju också nämnas att bandet innehöll bröderna Tim och Neil Finn som sedan bildade de på våra breddgrader lite mer framgångsrika Crowded House.
SvaraRadera