The Musical Box: En förgiftad doft av utedass

söndag 27 september 2015

En förgiftad doft av utedass

ZZ TOP – ELIMINATOR - 1983

Eliminator var ZZ Tops första riktiga hårdrockplatta. En skiva som aldrig borde gjorts.
Vänta! Avbryt mig inte!
När jag säger det är jag helt införstådd med att ett antal ZZ Top-fans börjar dregla av mordlust.
Så här menar jag: Historien om ZZ Top är inte alls ovanlig. Det började som ett välkryddat och lovande texas-blues-boogie-band som blev jättestora och gjorde en massa bra låtar och sen började lira vanlig hårdrock och blev döötråkiga och till sist försökte sig på att lira texasrock igen och då visade det sig att de fortfarande var kass och där är ZZ Top nu.

Jag kan inte låta bli att fundera på hur det kunde blivit om ZZ Top fortsatt köra sin sydstatsboogie i stället...Det var ju det som gjorde dem så bra från början.
Och Eliminator var alltså där det började. En skiva som visserligen var hyfsat bra då den kom. Rätt tung och 1983 faktiskt ganska frisk och lite nyskapande hårdrock. Som ett av de första hårdrockbanden började de nämligen använda synthar (vad jag minns).

Men samtidigt var det Eliminator som spred den förgiftade doften av utedass. I den arom vilken ZZ Top sedan gjorde ett antal onämnbara album. Bara ett exempel: Antenna (brrr). Av den anledningen har jag ett ont öga till Eliminator. Men jag har givetvis kvar LP:n i samlingen.

Eliminator är en bra hårdrockplatta. Tro inget annat! Jag säger bara Sharp Dressed Man, Gimme All Your Lovin´, Got Me Under Pressure och TV Dinners.

Nr: 421/2222

2 kommentarer:

  1. Jaså, du kategoriserar detta som hårdrock? I så fall har jag ännu en hårdrockplatta i min samling (bortsett från Motörheads "No sleep 'til Hammersmith" och Deep Purples "Made in Japan"). Den här skivan har jag nämligen, om än på CD (loppisfynd). Jag skulle dock inte kategorisera detta som en hårdrockplatta. I mina öron är det bluesrock som tillrättalagts för 1980-talets MTV-publik. Å andra sidan är jag högst okunnig om hårdrock, så kanske har jag fel...

    SvaraRadera
  2. Den avgörande skillnaden här jämfört med deras tidiga skivor är nog den raka fyrtakten, snudd på discobeat. Vilket gjorde att hitsen fungerade utmärkt på mainstreamdansgolv. Hade väl varit helt OK som en engångsgrej, de var lite sökande där i början av 80-talet. Nu blev det en mall som de använde sig av lite för länge.

    Jag såg ZZ Top på Måndagsbörsen vid den här tiden, och vilken upplevelse det var. Var inte alls bekant med dem tidigare. De spelade "Tube snake boogie", "Jailhouse rock", "Party on the patio", "La Grange" och "Tush" om jag inte missminner mig. Eftersom jag visste att en i klassen pratat om ZZ Top fick han spela in Eliminator på kassett... och jag fattade ingenting. Var detta samma band? Den enda låt jag gillade var "If I could only flag her down", den hade ju lite gung.

    Sen köpte jag de äldre ZZ Top-albumen också, på jakt efter det jag hört på Måndagsbörsen. Och visst, låtarna fanns ju där, men så bra som TV-inslaget var i mitt minne blev det liksom aldrig.

    Lärde mig dock lyssna på Eliminator också till slut.

    SvaraRadera