Ska låta det vara osagt om det är därför jag aldrig gått nån sån kurs. Men den låten är vidrig.
Låten finns på ELO:s album Secret Messages från 1983. Den skivan är precis lika vidrig. Ett väldigt bra exempel på ”Hur man dränker sin talang i skit”!
Melodierna är så hopplöst tråkiga att jag inte hittar någon som helst substans i Secret Messages. DET FINNS INTE EN ENDA BRA LÅT! Så illa är det.
Kan bara konstatera att Jeff Lynne, liksom de flesta andra på den tiden, till slut trillade rakt ner i 80-talets synthfälla av tråkig och meningslös pop.
Efter att ha lyssnat på den här verkar till och med Phil Collins rätt kul. Hajar ni nu eller?
Jag kan informera om att den uttjatade "Rock and roll is king" även använts frekvent vid Friskis & Svettis-gympa. Den uppfattas tydligen som en bra låt att röra sig till.
SvaraRaderaVad gäller låten som sådan tycker jag inte den är riktigt så usel som du verkar tycka, även om den definitivt inte är någon favorit. Jag har dock en teori kring denna låt:
Under sent 70- och tidigt 80-tal fanns en utbredd 50-talsnostalgi och ett nytänt intresse för 50-talsrock/rockabilly. Det började med filmen "Grease", sedan slog Stray Cats igenom, i Sverige blev The Boppers jättestora, det fanns band som Shanana, The Darts osv.
Även en del rockartister vars musik egentligen inte alls hade någon stark anknytning till den ursprungliga 50-talsrocken såg sin chans att slå mynt av 50-talsnostalgin genom att göra någon låt i 50-talsstil. Queen gjorde 1979 "Crazy little thing called love", och "Rock and roll is king" var alltså E.L.O:s försök i genren.
Och jag tror knappast att Lynne ångrar att han gjorde låten, den har säkert genererat mycket pengar åt honom genom åren.
Jag är ett megastort fan av ELO. Jag gillar det mesta som de har producerat - Out of the Blue (ett mästerverk), A New World Record, Time, Eldorado... för att nämna bara några. Jeff Lynne är en av vår tids största musiker, han är ett geni, helt makalös när det kommer till att skapa nya ljud och skriva vackra melodier. Han lyckas få allting han skapar att låta så unikt och personligt. Han har en väldigt vacker och innerlig (och sexig!) röst - allra vackrast är den när han låter förtvivlad eller sårbar. Exempel på detta är Mission, Shangri-La eller Big Wheels. Melodierna och texterna går rätt in i hjärtat. MEN... och nu kommer vi till men:et... Secret Messages... Fy f... näe, nu ska vi inte svära. Men jag håller, tyvärr måste jag säga, med dig; vilket trist och själlöst album! Loser Gone Wild är den sämsta låten på skivan, bara inledningen gör att man känner sig åksjuk. Time after Time är bara tjatig. Rock & Roll Is King... jag fattar inte hur den låten kan ha fått så mycket lovprisningar, när de har producerat så mycket annat som är sju resor runt jorden bättre!
SvaraRaderaFast jag tror inte att jag ogillar albumet lika mycket som du tycks göra. ;) Jag tycker att några låtar på albumet är helt okej, tillochmed bra; Secret Messages exempelvis! Även Stranger är helt okej, och den där Letter from Spain... fast jo, den är förstås rätt sömnig, men det är mysigt med sömniga låtar ibland. På tal om att lägga sig... *Kollar på klockan* Ehum... god natt!
Tack för ditt inlägg. Roligt att läsa. Skönt att få lite medhåll från ett ELO-fan. Håller absolut med dej om de andra skivorna, Out of the blue, Time...
RaderaDe rien! Trevlig blogg förresten, har lagt den bland mina favoriter. Du borde recensera Zoom också! Den har inte mycket av det klassiska ELO-soundet, men bra är den!
RaderaJo, jag har tänkt det. Men den står än så länge på inköpslistan.
Radera