NEIL YOUNG – COMES A TIME - 1978
Att Neil Young sex år efter Harvest fortsatte lira countryrock kan tyckas inte är särskilt mycket till utveckling. Men Harvest är väl mer eller mindre bibeln för alla fans (men kanske inte för musikrecensenterna), så Comes a Time från 1978 var säkert välkommen ändå.
För den som inte trillat dit på hans lätt släpiga countryrock kan dock plattan verka ganska seg. Young river av ett antal countrylåtar i ungefär samma tempo hela tiden, med akustisk gitarr, softat trumkomp, violiner och ett sofistikerat piano i bakgrunden.
Ska man jämföra den med Harvest är soundet på Comes A Time kanske lite renare och enklare. Men den är å andra sidan lite tråkigare. Egentligen är det bara en av countrylåtarna jag gillar, Fields Of Opportunity.
Därmed inte sagt att skivan är kass, tvärtom. Den är så klart rätt hyfsad, som det mesta Neil Young ger sig på. Men jag har alltid tyckt bättre om när han ökar tempot och lirar rock. Det gör han i en låt på Comes A Time, Motorcycle Mama, nästan en 50-talsrocker. Det är plattans bästa spår.
Nr: 494/2222
Att Neil Young sex år efter Harvest fortsatte lira countryrock kan tyckas inte är särskilt mycket till utveckling. Men Harvest är väl mer eller mindre bibeln för alla fans (men kanske inte för musikrecensenterna), så Comes a Time från 1978 var säkert välkommen ändå.
Ska man jämföra den med Harvest är soundet på Comes A Time kanske lite renare och enklare. Men den är å andra sidan lite tråkigare. Egentligen är det bara en av countrylåtarna jag gillar, Fields Of Opportunity.
Därmed inte sagt att skivan är kass, tvärtom. Den är så klart rätt hyfsad, som det mesta Neil Young ger sig på. Men jag har alltid tyckt bättre om när han ökar tempot och lirar rock. Det gör han i en låt på Comes A Time, Motorcycle Mama, nästan en 50-talsrocker. Det är plattans bästa spår.
Nr: 494/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar