INDOCHINE – LE PÉRIL JAUNE – 1983
Blipp, blopp, swisch, synthpop...och new romance var aldrig min grej på 80-talet. Inte nu för tiden heller. De få skivor med den typen av musik som genom åren smugit sig in i min samling har den senaste tiden obönhörligen blivit utrensade. Men med Indochine gjorde jag ett undantag.
Först bara för att de är fransmän. Bara det räcker gott för att skilja dem från brittiska kollegor som Duran Duran och Spandau Ballet.
Jag misstänker att Indochine inte bara spanade över Engelska kanalen för att hitta idéer, utan att de också hade koll på vad som hände österut; i Tyskland. För jodå, det går att ana både Kraftwerk och Tangerine Dream på deras första album Le Péril Jaune.
Det verkar som Indochine lyckades destillera fram en alldeles egen fransk synthpop.
När de dessutom blandar det med en del, visserligen lättköpta men ändå, österländska toner blir det betydligt mer spännande än Girls On Film*.
Glittrig synthpop är det, men det finns en experimentell underton jag gillar.
Nr: 2163/2222
* Hitlåt från början av 80-talet med Duran Duran.
Blipp, blopp, swisch, synthpop...och new romance var aldrig min grej på 80-talet. Inte nu för tiden heller. De få skivor med den typen av musik som genom åren smugit sig in i min samling har den senaste tiden obönhörligen blivit utrensade. Men med Indochine gjorde jag ett undantag.
Jag misstänker att Indochine inte bara spanade över Engelska kanalen för att hitta idéer, utan att de också hade koll på vad som hände österut; i Tyskland. För jodå, det går att ana både Kraftwerk och Tangerine Dream på deras första album Le Péril Jaune.
När de dessutom blandar det med en del, visserligen lättköpta men ändå, österländska toner blir det betydligt mer spännande än Girls On Film*.
Glittrig synthpop är det, men det finns en experimentell underton jag gillar.
Nr: 2163/2222
* Hitlåt från början av 80-talet med Duran Duran.
Håller helt med, en höjdarplatta som jag lyssnat på många gånger (och skrivit om)! "Miss paramount" är en riktigt klassiker!
SvaraRaderaNär det begav sig (alltså i mitten av 80-talet) hade jag en mini-LP med Indochine i samlingen. Jag vill minnas att den hette "L'Aventurier" och jag tror det var deras debutplatta. Den fick åka när jag någon gång kring 1990 gjorde en rejäl utresning bland mina vinylskivor. Men jag minns den som ganska okej för att vara synthbaserad pop, en genre som jag aldrig var speciellt förtjust i. (Det ska dock påpekas att jag ser brittiska Yazoo som det stora undantaget. Deras två plattor håller än idag, till stor del p.g.a. Alison Moyets utmärkta soul-röst.)
SvaraRadera