Beatles, Queen och Mothers of Invention

En platta med låtar som heter Rufus T Firefly, Benjamin´s Giant Onion och Who´s That Up There With Bill Stokes? kan inte vara något annat bra, eller?

Särskilt eftersom kopplingar till så skilda världar som Beatles, Queen och Mothers of Invention finns i nästan varenda låt.

Stackridges album Extravaganza är kul. En synnerligen underhållande och rolig skiva. Och säkert väldigt underskattad.

Jag har aldrig tidigare hört talas om detta brittiska progressiva rockband innan jag mer eller mindre av misstag budade hem den på Tradera. Jag fick den väldigt billigt, kan jag väl också säga.

Extravaganza från 1975 lär enligt supersiten Allmusic.com inte vara något av Stackridges bästa album. Utan bara ett i mängden, de tidigare påstås vara bättre. Ska hålla utkik efter dem.

Bra eller inte är Extravaganza ändå en skiva full av humor och kul vändningar.

Jag tror nog att gruppen vid den här tiden hade lyssnat in sig rätt ordentligt på Zappa-album som Hot Rats, Uncle Meat och Weasels Ripped My Flesh.

För här finns hur många spännande kopplingar som helst, inte minst i låtarna Rufus T Firefly och Who´s That Up There With Bill Stokes?
Men Stackridge nöjer sig inte med det. Sgt Pepper-influenserna finns här också.

Och ta mej fan om det inte går att hitta lite Pink Floyd-spår också. Happy in the Lord är förresten en låt som Queen i början av 70-talet inte skulle skämts för.

När sedan Stackridge dessutom blandar in en hel del folk- och vaudevillemusik i sina låtar kan det inte bli annat än bra. Do the Stanley är en av mina favoriter.