Bethlehem Asylum kan inte vara annat än bra. Amerikanskt sydstatsband - tidigt 70-tal - lirat ihop med Allman Brothers - och hade folk som senare hoppade över till Frank Zappa.
Låter spännande, absolut!
Bethlehem Asylum ÄR spännande. Och väldigt oberäkneliga. För deras album från 1971, som är gruppens andra platta och bara heter Bethlehem Asylum, är inte vad man först tror.
Till att börja med är det definitivt ingen sydstatsrock.
Och förstasidan är vilseledande. Då låter det här floridabandet som en något tråkigare kopia av Sweetwater, om nu någon minns detta lysande psykedeliska rockband...
Alltså, lite halvpsykedelisk folkrock med ett och annat countryinslag och lite lagom trevligt flummigt. Ungefär.
Men sen har nån hittat en flöjt!
Och förmodligen snöat in rätt rejält på Canned Heat och kanske Jethro Tulls första bluesiga år.
Inledningen av andrasidan – Blind Man´s Bluff – är lysande läcker bluesrock.
För att inte tala om den andra - och sista låten på sidan – 14 minuter långa Tales From The Citadel. Då går Bethlehem Asylum loss på riktigt i ett svettigt, halvjazzigt - förmodligen improviserat – musikstycke, där man stundtals tror att högtalarna pajat.
För ibland blir det nästan tyst, bara en enkel basgång hörs i bakgrunden. Men sen brakar det loss...i omgångar, där jazzimprovisationer blandas med tung och stökig blues.
Bara för den där b-sidan är den här skivan värd att leta efter.
Nr: 1461/2000
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar