Lite southern rock kan räcka

Jag har flera gånger funderat på varför jag köpte en platta med Russell Smith. Men varje gång jag tänkt mig att göra mig av med den har jag ändrat mig i sista stund. Plattan får stå kvar.

Ändå låter han som Michael McDonald...
Och ibland får jag för mig att den här killen skulle göra sig rätt bra som countryartist...
När jag lyssnar på denne genomtrevlige amerikan flashar ibland bilder av Eurovisionschlagerfinalen förbi...

Och ändå står hans debutskiva från 1981 kvar i hyllan. Fan vet varför.

Det är inte för att han ser ut som en teddybjörn. För det gör han.
Det är inte för att han emellanåt lirar lite bluesrock. För det händer.

Nej. Det är för att det vid ett par enstaka tillfällen låter lite, lite southern rock om den här killen. Och ibland kan det räcka...
Men jag vet inte hur länge...

Och om nån undrar över klisterlappen uppe till vänster. Jag köpte skivan när Sveriges Radio sålde ut hela sin skivsamling i maj 2011.