EKSEPTION (NEW FORMULA) – BINGO - 1974
Rick van der Linden hoppade av Ekseption efter Trinity-plattan 1973. Det är därför ganska många säger sig vara tveksamma till skivan som kom efter - Bingo. Men jag målade inte fan på väggen, eller ens skissade på några smådjävlar innan jag lyssnade på den.
Det funkade. Bingo är väldigt mycket bättre än jag trodde, Ekseption klarade sig hyfsat bra utan sin förre bandledare. Men det är klart, även jag gillar Ekseption bättre med Rick van der Linden i bandet.
Bingo låter ganska annorlunda jämfört med tidigare Ekseption-album. Om holländarna var någorlunda jazzorienterade innan, så har de blivit det på riktigt här.
Bingo är en jazzrockplatta av ett bra jazzrockband. De klassiska influenserna är nedtonade till minsta möjliga, det är bara Kachaturians Sabeldansen som fått plats.
Ekseptions kvaliteter som jazzrockare är otvivelaktiga. Jag till och med gillar soundet på Bingo, för på några ställen är det så att jag nästan vill jämföra det här med Zappas jazzperiod i slutet av 60-talet.
Inte för att albumet är lika starkt som till exempel Hot Rats, men likheter finns i ett antal ganska vågade jazzexperiment.
Så sätt du dig lugnt ner och lyssna på den här Ekseption-plattan. Bingo är överraskande bra. Och gillar du lite halvfunkig amerikaniserad jazz är detta en LP för dig.
Nr: 267/2222
Rick van der Linden hoppade av Ekseption efter Trinity-plattan 1973. Det är därför ganska många säger sig vara tveksamma till skivan som kom efter - Bingo. Men jag målade inte fan på väggen, eller ens skissade på några smådjävlar innan jag lyssnade på den.
Det funkade. Bingo är väldigt mycket bättre än jag trodde, Ekseption klarade sig hyfsat bra utan sin förre bandledare. Men det är klart, även jag gillar Ekseption bättre med Rick van der Linden i bandet.
Bingo låter ganska annorlunda jämfört med tidigare Ekseption-album. Om holländarna var någorlunda jazzorienterade innan, så har de blivit det på riktigt här.
Bingo är en jazzrockplatta av ett bra jazzrockband. De klassiska influenserna är nedtonade till minsta möjliga, det är bara Kachaturians Sabeldansen som fått plats.
Ekseptions kvaliteter som jazzrockare är otvivelaktiga. Jag till och med gillar soundet på Bingo, för på några ställen är det så att jag nästan vill jämföra det här med Zappas jazzperiod i slutet av 60-talet.
Inte för att albumet är lika starkt som till exempel Hot Rats, men likheter finns i ett antal ganska vågade jazzexperiment.
Så sätt du dig lugnt ner och lyssna på den här Ekseption-plattan. Bingo är överraskande bra. Och gillar du lite halvfunkig amerikaniserad jazz är detta en LP för dig.
Nr: 267/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar