För mycket av det goda...

MAGNETIC FIELDS – 69 LOVESONGS – 1999

69 Lovesongs är ett synnerligen ambitiöst projekt. Det är precis vad titeln säger - 69 kärlekssånger, som av utrymmesskäl placerats på tre CD-skivor. Det är väldigt, väldigt mycket...

Jag kan väl börja med att låtmaterialet är bra, på sina ställen fantastiskt bra. Att det finns mycket popkänsla i fem-mannabandet Magnetic Fields är tveklöst.

Denna skivhög får också mycket högt betyg av en nästan enig kritikerkår. Men jag tycker så här:
Att ge ut 69 låtar med nästan bara akustiskt gitarr, banjo eller violin som komp blir lite för mycket av det goda. Det handlar dessutom om ganska mycket countrypop, även om inslag av de flesta genrer dyker upp bland alla spår som passerar förbi (som ett godståg på Inlandsbanan)...

Den manliga sångaren har dessutom en ovanlig släpig röst, som ett mellanting mellan Johnny Cash och Lou Reed. Det är lite tröttsamt... Därför är 69 Lovesongs ett album man lätt somnar till.

Det är inte av den anledningen jag brukar lyssna på musik. Den kvinnliga sångerskan, som dyker upp på ett fåtal spår, piggar dock upp...

Nej, det här mastodontiska albumet har jag svårt för. Förmodligen förstår jag det inte...

Om jag vid något tillfälle i framtiden lyckas traggla mig igenom alla tre CD-skivorna vid ett och samma tillfälle kanske jag ändrar uppfattning.

Jag misstänker att 69 Lovesongs inte är det album man ska börja med när det gäller Magnetic Fields. I så fall har jag startat på fel ställe...

Nr: 80/CD