PURE PRAIRIE LEAGUE – BUSTIN´ OUT – 1972
Bustin´ Out med Pure Prairie League anses vara en milstolpe inom countryrocken. Men 1972 när skivan gjordes var det ingen som hajade det. Det dröjde ett par år – tills låten Amie gavs ut som singel. Då slog det till.
Orsaken till att jag har den här skivan har definitivt inget med att göra att jag på något sätt insåg Pure Prairie Leagues missförstådda storhet eller nåt sånt. Jag hade helt andra bevekelsegrunder.
Mick Ronson var nämligen med och lirade på den här plattan. Och sånt kunde jag inte stå emot på den tiden. Han är så klart inte med i bandet, men hoppade in och spelade gitarr på ett par ställen och arrangerade dessutom stråkarna i bakgrunden. Inte för att det märks, men för min del räckte det...
Och jag spelade inte skivan särskilt många gånger, det handlade mer om att ha den i samlingen. Nu för tiden uppskattar jag den mer.
Pure Prairie League har en skön avslappnad stil. Eagles i sina bästa stunder...lite Poco. Och det finns säkert många kännare på området som skattar Bustin´ Out väldigt högt.
Jag förstår varför Amie blev en hit. För egen del nöjer jag mig med att spela plattan nån gång emellanåt, när det behövs lite lugn. Och så kan jag ju alltid gotta mig åt att ha (ännu) en skiva där Mick Ronson haft ett finger med i spelet.
Nr: 272/2222
Bustin´ Out med Pure Prairie League anses vara en milstolpe inom countryrocken. Men 1972 när skivan gjordes var det ingen som hajade det. Det dröjde ett par år – tills låten Amie gavs ut som singel. Då slog det till.
Orsaken till att jag har den här skivan har definitivt inget med att göra att jag på något sätt insåg Pure Prairie Leagues missförstådda storhet eller nåt sånt. Jag hade helt andra bevekelsegrunder.
Mick Ronson var nämligen med och lirade på den här plattan. Och sånt kunde jag inte stå emot på den tiden. Han är så klart inte med i bandet, men hoppade in och spelade gitarr på ett par ställen och arrangerade dessutom stråkarna i bakgrunden. Inte för att det märks, men för min del räckte det...
Och jag spelade inte skivan särskilt många gånger, det handlade mer om att ha den i samlingen. Nu för tiden uppskattar jag den mer.
Pure Prairie League har en skön avslappnad stil. Eagles i sina bästa stunder...lite Poco. Och det finns säkert många kännare på området som skattar Bustin´ Out väldigt högt.
Jag förstår varför Amie blev en hit. För egen del nöjer jag mig med att spela plattan nån gång emellanåt, när det behövs lite lugn. Och så kan jag ju alltid gotta mig åt att ha (ännu) en skiva där Mick Ronson haft ett finger med i spelet.
Nr: 272/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar