Billy Preston, keyboardist hos Beatles i början av 70-talet, kan verkligen lira orgel. Och känsla finns det i massor. Hans platta Wildest Organ in Town från 1966, alltså innan han stötte på beatlesgänget, är sanslös att lyssna på. Om man är på humör för fläskig hammondorgel och gamla rockers vill säga.
In the Midnight Hour, A Hard Day´s Night, I Got You, Satisfaction och The In´Crowd är bara några av de låtar underbarnet från Houston, Texas, river av.
Och jävlar vad det svänger!
Nånstans här hajar jag varför Lennon och McCartney så gärna ville han med honom när de spelade in Let It Be 1970.
Den här plattan kom 1966, då var han ungefär 20 år.
Men av någon anledning gillade varken kritikerna eller skivköparna Wildest Organ in Town.
Det var nog för mycket rock, kan jag tänka mig. De skivor Preston gjort innan var lite mer åt det religiösa hållet.
Men skit samma. Det här är en rolig LP.
Vad kul att du tar upp en platta jag själv har i samlingen! Visst var Billy Prestons 60-talsplattor bra. Tyvärr blev ju hans rykte ganska nedsolkat då han på 90-talet både hade tunga drogproblem och anklagades för sexuella övergrepp mot en minderårig pojke. Synd att det skulle sluta på det sättet, Preston var ju en lysande musiker som gjorde mycket bra under sin långa karriär.
SvaraRaderaDet här tyvärr den enda Billy Preston-platta jag har. Men ska definitivt leta rätt på flera av hans äldre skivor.
SvaraRadera