Grass Roots middle-of-the-road-pop

Grass Roots tidiga album hör till mina favoriter när det gäller amerikansk psykedelisk pop från de där hysteriska åren på 60-talet.

Feelings från 1967 är till exempel en briljant platta. Inte i klass med Airplanes Surrealistic Pillow, så klart, men en väldigt bra skiva.

Jag vet inte om det hängde på taskiga rådgivare eller en allmän missbedömning av läget. Men i slutet av det årtiondet gick Grass Roots mot mer mainstreamorienterad middle-of-the-road-pop.

Ungefär samma utveckling som man till exempel kunde se hos Pugh Rogefeldt här i Sverige, eller om man så vill, Ulf Lundell. Från avantgardistisk och rebellisk rock till Svensktoppen.

Grass Roots album Leaving It All Behind från 1969 är ett typiskt exempel. Om man skulle överföra det till Sverige skulle man kunna kalla det en dansbandsskiva.

Trevlig och snäll pop, gärna med överarbetade arrangemang, stråkar, körer och massor av blås.

Vilket jag tycker är lite märkligt, det var ändå Dunhills demonproducent Steve Barri som låg bakom skivan.

Han borde haft bättre koll. Men det är å andra sidan lätt att säga i efterhand...

Nu är väl inte Leaving It All Behind alls nån dålig platta. Den är definitivt betydligt vassare än all svensktopp jag hört.

Det finns flera bra låtar, Wait A Millions Years, I´m Living For You Girl och Back To Dreaming Again, som med lite annorlunda produktion kunde blivit klassiker. Wait A Million Years blev förresten en ganska stor hit 1969.

Men jag kan inte låta bli att fundera över hur bra Grass Roots kunde låtit om de hållit sig till psykedelian...

Nr: 1261/2000