Tidernas bästa hårdrockplatta

Om jag så blev väckt mitt i natten.
Mitt svar på vilken tidernas bästa hårdrockplatta är skulle jag aldrig tveka på: In Rock med Deep Purple.

Den är ett monster. Ett oslagbart mästerverk, som bara kan jämföras med Led Zeppelins första, som förresten kom året innan, 1969.

Det finns naturligtvis inte ett svagt spår. Det här är LP:n som satte standarden för all senare hårdrock. Referensskivan för varenda hårdrockare med lite självaktning.

Jag tar några exempel: Speed King, Bloodsucker, Child in Time, Flight of the Rat, Into the Fire, Living Wreck, Hard Lovin´ Man...och för den som inte har 100 koll. Det var alla låtarna på skivan.

In Rock är den första rockplatta som spelades in med Mark II-sättningen; Ian Gillan, Roger Glover, Ritchie Blackmore, Jon Lord och Ian Paice*.

Det var med den här skivan de erövrade världen. Bättre än så blev aldrig Deep Purple.

Att det är så har jag blivit än mer övertygad om efter att ha lyssnat på skivan nu igen – ett antal gånger – det måste man – den går inte bara att spela en gång och sen sätta in i hyllan igen – det är den för bra för.

Bara introt är knäckande. Det börjar med en försiktig orgel, för att få lyssnarna att tro att det här minsann låter som på de tidigare skivorna, Book of Taliesyn och de där. Men sen, 30 sekunder senare är det ett jävla drag...på två LP-sidor.

Nr: 924/2000

* MKII:ans allra första; Concerto For Group And Orchestra kom 1969, men det är klassisk musik (kan man väl kalla det ändå...).