Italienska Libra tar ut svängarna rätt ordentligt på sin första engelska platta. De testar var gränserna mellan jazz, rock och soul egentligen går någonstans.
Ibland låter de nästan identiska med tidiga Genesis, på andra ställen backas de upp av en maffig kör, på ett tredje är det bara en ensam scratchande gitarr, en sax eller ett piano. Rätt fräckt, om jag får säga det själv.
Får du tag i skivan lyssna lite extra på helskumma Pollution och skitläckra Beyond The Fence, det är bra grejer.
Italiensk progrock har jag inte mycket av i samlingen. Libra är faktiskt den enda plattan. Rock är förresten kanske inte helt rätt etikett på de här herrarna. De är mer jazzmusiker...som lirar lite rock...för att de vill...
Absolut inget negativt i det. Jazzmusiker vet oftast vad de gör. Och Libra har koll.
Det här bandet bildades i Rom 1974 och gav först ut en platta på italienska, Musica e parole. Det var den som gjorde att de fick ett amerikanskt skivkontrakt med Motown...av alla skivbolag...för att göra hela tio (!) album.
Den här första LP:n på Motown - som gavs ut 1975 - är förresten Musica e parole, men med engelska texter. De hann ge ut en till på engelska, Winter Day´s Nightmare.
Kort efter det blev det naturligtvis bråk om kontraktet, så gruppen upplöstes.
En fjärde skiva spelades dock in 1977, men med en ny vokalist.
Nr: 1435/2000
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar