Det vete fan hur David Crosby gjorde när han fick med de här lirarna på sin soloplatta If I Could Only Remember My Name från 1971.
Kolla här:
Graham Nash (det var väntat)
Neil Young (tänkte väl det)
Paul Kantner (Airplane)
Michael Schrieve och Gregg Rolie (Santana)
Grace Slick, Jack Casady och Jorma Kaukonen (Airplane)
Joni Mitchell,...
Fan, det måste ju ha varit hela San Franciscos rockelit på den tiden.
Jag har aldrig kommit överens med David Crosby och hans änglalika röst. Lite plufsig är han också. Och inte skriver han några bra låtar heller, eller..?
Det där har i alla fall fått mig att tycka minst bra om honom i Crosby Stills Nash & Young.
Graham Nash ser så snäll ut. Stephen Stills är rätt tuff och Neil Young, ja va fan...
Men Crosby...näää...är inte han lite tråkig?
Därför känns det rätt konstigt när jag nu vill påstå att If I Could Only Remember My Name är jävligt bra!
Så här på rak arm kan jag visserligen inte nämna en enda låt på skivan. Men i det här fallet handlar det nog om helheten.
Det här är en sån där LP man bara sugs in i och sen får följa med på resan, över nyslagna fält, genom lummiga apelsinlundar och upp på motorvägen i rusningstid...bättre kan jag inte förklara det.
Jag vet inte hur Crosby gjorde när han fick med hela det där stjärngänget på inspelningen. Men de gör ett briljant jobb.
Nr: 362/2000
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar