Mother´s Finest var det tyngsta och bästa funkrockbandet i USA under 70-talet. Detta sydstatsband gjorde en rad lysande album, som Mother´s Finest, Another Mother Further och inte minst en beryktad liveplatta från 1979, som var ohygglig.
Mother´s Finest var dessutom ett av de mest aktade livebanden, till och med så bra att de stora stjärnorna knappt vågade anlita dem som förband...Mother´s Finest snodde hela showen.
Men i början av 80-talet började det gå snett. När keyboardisten Mike Keck hoppade av inledde det en riktigt tråkig period i bandets historia.
Mother´s Finest lämnade den tunga funkrocken för att lira hårdrock. Och det inser ju vem som helst att det inte kan bli bra.
Gruppens album från 1981, Iron Age, är precis som namnet antyder, en metal-platta. Den är inte rolig.
Inte för att Mother´s Finest inte öser på.
Det gör de, från första till sista låten. Gitarristen Moses Mo är som vanligt grym, för att inte snacka om snubben på bas; The Wizzard. Och Baby Jean ylar som aldrig förr.
Men det är bara att inse att Kecks keyboard hade en avgörande roll för gruppens sound. Iron Age är inget annat än ett i raden av många halvtaskiga metal-album från den här tiden.
Det finns säkert en och annan som kan hitta nåt spännande på skivan. Men jag gillar inte det här.
Nr: 836/2000
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar