FRANK ZAPPA – APOSTROPHE (`) - 1974
Jag kan inte påstå att Apostrophe är den allra bästa LP Frank Zappa någonsin gjorde. Men jag har ett speciellt förhållande till denna märkliga skiva, Apostrophe var den första zappa-skiva jag hörde. Det var en oerhörd upplevelse. Frank Zappas musik skiljde sig så enormt från all annan rockmusik i början av 70-talet.
Då var den sagolikt kul och fantasieggande. Zappa gjorde låtar man inte trodde var möjliga att göra. De där elaka gitarrsolona i Nanook Ruts It ger mig fortfarande välgörande rysningar.
Men det mest fascinerande var nog texterna, som handlade om allt från gul snö till fotsvett. Då hade jag aldrig hört något liknande.
Det finns någon slags handling, Apostrophe är någon form av konceptalbum, men som med alla zappa-album blir lite rörigt på slutet. Självklart är det helt meningslöst. Ändå tycker jag Apostrophé tar slut alldeles för fort.
Jag gillar fortfarande den här skivan. Don´t Eat That Yellow Snow är såklart en höjdare. Men de jazziga tonerna i Cosmik Debris och Excentrifugal Forz är också odödliga för mig.
Stink-Foot är så klart en klassiker inom subgenren perverterad pop. Jag tror Apostrophe är en förhållandevis lättillgänglig zappa-skiva.
Fler än bara de allra värst ansatta kan ha glädje av den. Den är underhållande, full av komiska vändningar och absurda inslag. Rekommenderas!
Nr: 850/2222
Jag kan inte påstå att Apostrophe är den allra bästa LP Frank Zappa någonsin gjorde. Men jag har ett speciellt förhållande till denna märkliga skiva, Apostrophe var den första zappa-skiva jag hörde. Det var en oerhörd upplevelse. Frank Zappas musik skiljde sig så enormt från all annan rockmusik i början av 70-talet.
Då var den sagolikt kul och fantasieggande. Zappa gjorde låtar man inte trodde var möjliga att göra. De där elaka gitarrsolona i Nanook Ruts It ger mig fortfarande välgörande rysningar.
Men det mest fascinerande var nog texterna, som handlade om allt från gul snö till fotsvett. Då hade jag aldrig hört något liknande.
Det finns någon slags handling, Apostrophe är någon form av konceptalbum, men som med alla zappa-album blir lite rörigt på slutet. Självklart är det helt meningslöst. Ändå tycker jag Apostrophé tar slut alldeles för fort.
Jag gillar fortfarande den här skivan. Don´t Eat That Yellow Snow är såklart en höjdare. Men de jazziga tonerna i Cosmik Debris och Excentrifugal Forz är också odödliga för mig.
Stink-Foot är så klart en klassiker inom subgenren perverterad pop. Jag tror Apostrophe är en förhållandevis lättillgänglig zappa-skiva.
Fler än bara de allra värst ansatta kan ha glädje av den. Den är underhållande, full av komiska vändningar och absurda inslag. Rekommenderas!
Nr: 850/2222
Tack för ännu en lysande recension. LPn är väl ovanligt lite utflippad för att vara FZ, minns stunder när vi hade skoj och tramsade till Don`t Eat the Yellow Snow. Är lite avundsjuk på dig, tror att du har den svenska pressningen med texterna på innerpåsen. Själv fick jag den amerikanska på NK utan text.
SvaraRaderaPå något sätt fick jag en känsla av att Zappa blev mer allmänt accepterad med denna skiva.
Håller med dig till 100%, REKOMMENDERAS!
Jodå, städad skiva för att vara Zappa det här. Och förmodligen därför han blev mer allmänt accepterad.
Raderaoch jodå en gång till, jag har den svenska pressen och textbladet.