FLEETWOOD MAC – RUMOURS – 1977
På tal om sönderspelade skivor. Det finns ju trots allt en anledning till att låtarna spelats i radio, i diverse andra mediakanaler och i hemmastereoanläggningar hur många gånger som helst.
Det där gäller absolut Fleetwood Macs album Rumours från 1977. En skiva som är mer sönderspelad och uttjatad än någon annan jag just nu kan komma på.
Under flera år var det ju nästan bara de här låtarna man fick höra. Och den blev till och med så allmän att Bill Clinton använde Don´t Stop i en av sina presidentvalskampanjer.
Och troligen är det en av de bästa popskivor, objektivt sett, som någonsin gjorts. Här snackar vi (nästan) samma klass som Sgt Pepper. Och går du inte med på det, är Rumours hur som helst Fleetwood Macs egen Sgt Pepper.
Jag spelar aldrig skivan nu för tiden. Jag har definitivt tröttnat på den, både genom att ha spelat mitt eget exemplar och av att ha vistats för mycket i offentliga lokaler där det bjuds på musik.
Men ska jag vara bara lite objektiv måste jag erkänna att Rumours är bra gjord. Jag tror faktiskt inte det finns ett enda svagt spår här; Don´t Stop, Go Your Own Way...
Och så min egen lilla favorit, som jag faktiskt skulle kunna tänka mig att spela nu för tiden också, Never Going Back Again. En av Stevie Nicks låtar som förmodligen är en av de minst spelade låtarna från skivan. Lite bluegrass...
Den om någon suddar väl ut kritiken att Fleetwood Mac bara var en väloljad hitlistemaskin.
Nr: 725/2222
På tal om sönderspelade skivor. Det finns ju trots allt en anledning till att låtarna spelats i radio, i diverse andra mediakanaler och i hemmastereoanläggningar hur många gånger som helst.
Under flera år var det ju nästan bara de här låtarna man fick höra. Och den blev till och med så allmän att Bill Clinton använde Don´t Stop i en av sina presidentvalskampanjer.
Och troligen är det en av de bästa popskivor, objektivt sett, som någonsin gjorts. Här snackar vi (nästan) samma klass som Sgt Pepper. Och går du inte med på det, är Rumours hur som helst Fleetwood Macs egen Sgt Pepper.
Men ska jag vara bara lite objektiv måste jag erkänna att Rumours är bra gjord. Jag tror faktiskt inte det finns ett enda svagt spår här; Don´t Stop, Go Your Own Way...
Och så min egen lilla favorit, som jag faktiskt skulle kunna tänka mig att spela nu för tiden också, Never Going Back Again. En av Stevie Nicks låtar som förmodligen är en av de minst spelade låtarna från skivan. Lite bluegrass...
Den om någon suddar väl ut kritiken att Fleetwood Mac bara var en väloljad hitlistemaskin.
Nr: 725/2222
Jag anser mig ha en god "rockhistorisk allmänbildning", men hade faktiskt aldrig lyssnat på detta album trots att det anses vara en klassiker. Efter att ha läst din text lyssnade jag på några av de mest kända låtarna via YouTube. Visst kände jag igen dem. Jag har hört dem många gånger förut, men inte vetat att det var Fleetwood Mac och att de kom från den klassiska "Rumors"-LP:n. De tillhör den där kategorin låtar som jag hört på radio, eller möjligen i något soundtrack till någon halvtaskig Hollywood-film, och avfärdat som "menlös, slätstruken, amerikansk hitlistepop". Nästa gång jag hör någon av dessa låtar vet jag varifrån de kommer. Numera vet jag också att "Rumors" inte är en platta jag behöver i samlingen, även om den anses vara ett slags popklassiker.
SvaraRadera