The Musical Box: Brainticket – inget för den med svagt hjärta

måndag 20 oktober 2014

Brainticket – inget för den med svagt hjärta

BRAINTICKET – COTTONWOODHILL – 1971

Skottsalvor, Beethovens femte, en tryckluftsborr och diverse andra maskiner spelar en viss roll i låtarna Brainticket I & II. Det tillsammans med en stånkande hammondorgel som i arton minuter(!) repeterar samma riff, en stönande kvinna och märkliga soniska ljudeffekter skapar en hypnotisk stämning.
Brainticket visste vad de gjorde. Ansvarsfullt försåg de skivan med varningstexter. ”After listening to this record your friends won´t know you anymore” och ”Only listen once a day to this record. Your brain might be destroyed”.
Nej, Cottonwoodhill är inget för den med svagt hjärta. Det är sann och utstuderat raffinerad psykedelia i dess finaste, mest påträngande form. Tro mig, den här skivan är mycket påfrestande.

Brainticket I & II är bara avslutningen (b-sidan) på detta psykedeliska monster. Tro nu inte att det där riffet inte varit med tidigare, det finns med på ungefär två tredjedelar av skivan, samma envisa, tjatiga, hypnotiserande riff. Det är väldigt effektfullt.
Möjligtvis kan man se likheter med dagens house- och technomusik, Infected Mushroom kanske? Men jag tror faktiskt att Brainticket är värre...för det slutar ju aldrig...det bara fortsätter...äter sig in i hjärnans mest vitala delar...och framkallar ett förmodat sjukdomsliknande tillstånd. Att Brainticket inledningsvis flörtar med amerikansk västkustpsykedelia är bara en övergående fas.

Skaparen av Brainticket heter Joel Vandroogenbroek, en belgiskfödd jazzmusiker och keyboardist som höll till i Tyskland och Schweiz. Han gjorde i början av 70-talet flera album med Brainticket, men till nästan varje inspelning bytte han ut de övriga musikerna.

Får du tag i andra album av Brainticket kommer du att upptäcka att de inte låter särskilt lika varandra. Cottonwoodhill var den första LP han spelade in. Här var Vandroogenbroek helt och hållet uppslukad av psykedelia, hallucinatoriska effekter och ljudet från den där plågsamma orgeln.
Ja, jag tycker det här sagolikt bra...men helt säker är jag inte...det kan mycket väl röra sig om förvirring...eller någon slags sjukdom...eller...

Det är en reissue jag har. Skivan i dess första pressningar är så klart väldigt svåra att hitta. Den här ryska(?) pressen på Lilith Records är dock förvånansvärt bra.

Nr: 1519/2222

7 kommentarer:

  1. Hej!
    Verkligen på pricken rätt.
    Utmattad brukar jag känna mig efter att lyssnat på denna.
    Tänk att vi kunde dansa natten lång till detta när vi var flower power barn.
    Härligt att Du tar upp gömda och kanske glömda skatter i ljuset.
    Kvinnan i "plåtburken"är påfrestande men även mässandet, brainticket brainticket osv, ståltrådsgitarren mm. Men ovanför allt ligger den lugnande tvärflöjten så att man står ut, GENIALT.
    Mer acid-kraut än såhär blir det väl knappast?
    Häls, jens.

    SvaraRadera
    Svar
    1. He, he, ja det här är verkligen en fantastisk skiva. detta är riktig acid-rock. Det konstiga är att man inte tröttnar på den. Jag vet inte hur många gånger i rad jag spelade innan jag skrev den här texten.

      Radera
    2. Hej igen.
      Här undrar man varför du inte har bild på konvolutets baksida?
      Häls, j

      Radera
    3. Det borde jag så klart lagt upp. Jag tyckte det räckte med 4 bilder.
      Men jag ska fixa det vid tillfälle.

      Radera
    4. Hej!
      Ja, vi satt och resonerade om man censurerat bort texten vilken nämner droger vid namn. I beaktande taget att du tror att det är en ryss-press.
      I parantes sagt kom vi fram till att Hammond och Vox orglar är att föredra framför senare digitala.
      Texten på innerpåsarna, visar du ju på bild, men har du text på baksidan?
      Skall jag skaffa nya kompisar som inte går i spinn på detaljer?
      Tack för all tid du lägger ner på din intressanta blogg.
      Häls. j

      Radera
    5. Digitala orglar? nej, nej, det går inte ens att diskutera.
      Jag har som sagt inte originalet, men tror knappast något är bortcensurerat på baksidan: "Listen to the first recording of this LSD/hashish/fixy/jointy sound. Take a trip to your inner light. See the hallucinations of reality rise out of the groove. You´ve got your brainticket now! Hallelujah!"

      Radera
    6. Tack!
      Det var just den texten vi diskuterade.
      Det lyssnas på mycket Hammond idag, allt från Hansson och Karlsson till Bloodrocks första, det tyngsta vi kunde hitta.
      Vem fick in oss på det spåret om inte du?
      Häls, jens

      Radera