SANTANA – AMIGOS – 1976
1976 var det slut med Carlos Santanas sökande efter andlighet, ”kosmisk närvaro” och sinnesfrid. Då var det back-to-basic som gällde, latinorock. Amigos är en LP i precis samma anda som Santanas tre första album; Santana I, Abraxas och Santana III.
Man kan kan kalla det en sell-out om man vill. Men faktum är att Amigos är ett starkt album, fullt jämförbart med ”de tre stora” för den som är inne på dansant funkig latinorock.
Den som dock inte ännu en gång orkar eller vill hänga med i de sydamerikanska rytmerna kan dock albumet vara ganska tröttsamt. Det skulle kunna räcka med första låten; Dance Sister Dance, som sätter tonen på hela albumet, och rytmen också för den delen. Gillar man den låten gillar man förmodligen hela skivan.
För min del är dock Amigos inget album som ger några större rysningar. Det har blivit ett av alla de album i raden som efter ett par genomlyssningar hamnar i skivhyllan. Vill jag höra Carlos lira latinorock tar jag fram någon av de tidiga plattorna.
Mitt stora problem med Amigos är att Carlos här för första gången väljer att använda sig av synthar, vilket jag tycker ger skivan ett lite ”smörigt” sound. Men det är bara mitt personliga intryck. Den allmänna åsikten är väl närmast att synthar ändå funkade rätt bra på Santanas album, tänker då närmast på Marathon.
Nr: 995/2222
1976 var det slut med Carlos Santanas sökande efter andlighet, ”kosmisk närvaro” och sinnesfrid. Då var det back-to-basic som gällde, latinorock. Amigos är en LP i precis samma anda som Santanas tre första album; Santana I, Abraxas och Santana III.
Den som dock inte ännu en gång orkar eller vill hänga med i de sydamerikanska rytmerna kan dock albumet vara ganska tröttsamt. Det skulle kunna räcka med första låten; Dance Sister Dance, som sätter tonen på hela albumet, och rytmen också för den delen. Gillar man den låten gillar man förmodligen hela skivan.
Mitt stora problem med Amigos är att Carlos här för första gången väljer att använda sig av synthar, vilket jag tycker ger skivan ett lite ”smörigt” sound. Men det är bara mitt personliga intryck. Den allmänna åsikten är väl närmast att synthar ändå funkade rätt bra på Santanas album, tänker då närmast på Marathon.
Nr: 995/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar