The Musical Box: På badstränderna i Benidorm

måndag 6 november 2017

På badstränderna i Benidorm

ZYGMUNT JANKOWSKI – HAMMOND POP PARTY – 1972

Zygmunt fick en hammondorgel av någon som ville honom väl, han insåg genast möjligheterna. Han tyckte sig dessutom ha bra koll på rockmusik och såg därmed sin chans. 1970 spelade han in en LP med sin orgel och gav den namnet Help Yourself To Hammond, för det här var ju så lätt att alla skulle kunna göra det.
Det blev dock ingen succé, inte ens på de solkrämsindränkta badstränderna i Benidorm spelades hans musik, även om just det stället nog var den perfekta platsen för denna något avslagna och ljumma form av bakgrundsljud. Men Zygmunt gav sig inte, två år senare gav han ut skivan igen, nu under namnet Hammond Pop Party. Men folket i Benidorm bara fortsatte att lojt plaska med fötterna i strandkanten.

Hammond Pop Party är ett lysande exempel på en märklig musikgenre som uppstod under det tidiga 70-talet. Orkestrar och skivbolag såg sin chans att på ett enkelt sätt tjäna några spänn på den nya tidens popmusik.

Det spelades under en period in mängder av sådana skivor, studiomusiker som ”lånade” de populäraste låtarna och gjorde om till lättsmält bakgrundsmusik.

De såg sig också rätt snabbt om efter andra genrer och började spela in gamla evergreens, schlagers och folkmusik, till och med operett och klassisk musik.

På grund av sin lättsmälta natur fick genren namnet ”easylistening”. I Sverige finns sedan några år tillbaka begreppet ”sunkadelica”, som jag tror skulle kunna innefatta även easylistening eftersom svensk dansmusik sägs ingå i begreppet.

James Last blev genrens superstjärna, men här hittar man också storheter som Kai Warner (James bror), Max Greger och hans saxofon, Ray Coniff och många fler. Men många skivor spelades in av anonyma studiomusiker.
För att återgå till Zygmunt blev det vad jag vet bara en skivinspelning för hans del. Han lämnade desillusionerad branschen och började jobba som busschaffis i stället (Nej, bara skojar, har inte en aning).

För även om han letade upp för genren tämligen udda saker som Proud Mary, The Ballad Of John And Yoko och som krona på verket Shocking Blues gamla superhit Venus (som dock verkar ha varit svår att få till bra på orgel), blev det inga framgångar.

Hammond Pop Party sällade sig snabbt till en av alla de LP-skivor som nu för tiden trängs i begagnatbackarna på alla större secondhandbutiker, det vill säga de skivorna som ingen köper utan som står kvar år efter år.

Nr: ingår ej i samlingen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar