MANFRED MANN´S EARTH BAND – GLORIFIED MAGNIFIED - 1972
Man kan fundera över varför man ska slösa bort sin tid med att lyssna på Glorified Magnified med Manfred Mann´s Earth Band.
Bara namnet på skivan borde avskräcka, något mer pompöst och uppblåst får man väl leta efter.
Och låtarna då?
Genomgående ganska tråkiga saker, utan särskilt intressanta riff, spännande rytmer eller nåt annat man kan hänga upp sig på. En sån skiva borde man väl egentligen kasta rätt ut genom fönstret...eller spola ner i toaletten, som nån initierad kritiker föreslog 1972 när skivan var ny.
Men hur skulle det gå till?
Och om det var möjlig, är jag inte typen som gör sånt med skivor. Det vet de som känner mig...
Sen är det så att jag faktiskt kan få för mig att lägga den här skivan på tallriken nån gång emellanåt ändå. Jag råkar nämligen tycka väldigt bra om Manfred Manns tidiga grejer.
Så jag är kanske inte helt objektiv när jag med bestämdhet hävdar att Down Home är en rätt kul låt, lite sydstatsrock över den...faktiskt...Eller att i låten Meat så tassar Manfred in nästan på jazzrockarnas heliga marker, som Colosseum och sånt. Eller att…
Jo för faen, det går att hitta en hel del kul saker på den här skivan ändå. Det är inte Earth Bands bästa, men den är ganska experimentell. Så jag rekommenderar den trots allt.
Nr: 1741/2222
Man kan fundera över varför man ska slösa bort sin tid med att lyssna på Glorified Magnified med Manfred Mann´s Earth Band.
Bara namnet på skivan borde avskräcka, något mer pompöst och uppblåst får man väl leta efter.
Och låtarna då?
Genomgående ganska tråkiga saker, utan särskilt intressanta riff, spännande rytmer eller nåt annat man kan hänga upp sig på. En sån skiva borde man väl egentligen kasta rätt ut genom fönstret...eller spola ner i toaletten, som nån initierad kritiker föreslog 1972 när skivan var ny.
Men hur skulle det gå till?
Och om det var möjlig, är jag inte typen som gör sånt med skivor. Det vet de som känner mig...
Sen är det så att jag faktiskt kan få för mig att lägga den här skivan på tallriken nån gång emellanåt ändå. Jag råkar nämligen tycka väldigt bra om Manfred Manns tidiga grejer.
Så jag är kanske inte helt objektiv när jag med bestämdhet hävdar att Down Home är en rätt kul låt, lite sydstatsrock över den...faktiskt...Eller att i låten Meat så tassar Manfred in nästan på jazzrockarnas heliga marker, som Colosseum och sånt. Eller att…
Jo för faen, det går att hitta en hel del kul saker på den här skivan ändå. Det är inte Earth Bands bästa, men den är ganska experimentell. Så jag rekommenderar den trots allt.
Nr: 1741/2222
Och nu säljer du den, vaffö då ?
SvaraRaderaHe, he, jag fick tag i en förstapress, den svarta, då detta är en dubblett.
SvaraRadera