PROCOL HARUM – SHINE ON BRIGHTLY - 1968
Det är inga sprudlande glädjescener Procol Harum målar upp på sitt album Shine On Brightly. Det är snarare så att man får visioner av Hades dödsrike, multnade ben och bortglömda begravningsplatser.
Shine On Brightly från 1968 är en märklig och nedstämd skiva. Den var dessutom ganska svår att få tag på för mig. Men när jag väl hittade den gick det att få den till ett rätt hyfsat pris.
Förmodligen är det väl så att vi som vill ha den inte är särskilt många. Inte 1968, och inte nu heller.
Det är förresten lite konstigt det också. A Whiter Shade Of Pale från året innan borde krattat manegen för Procol Harums andra. Men så blev det tydligen inte, trots att Shine On Brightly är nästan lika bra (!).
Möjligtvis kan det väl vara så att 17 minuter långa In Held Twas In I skrämmer bort en och annan. Det är sant, för att klara av detta uppblåsta och bombastiska maratonepos är det nog bra att vara utrustad med nerver av stål och en viss förkänsla för Procol Harums allra mörkaste sida.
Men jag gillar det. För In Held Twas In I växer med varje spelning. Det gäller bara att ta sig den tid som krävs. Jag vill nog påstå att det är ett av skivans bättre spår.
I så fall ihop med Quite Rightly So och titelspåret Shine On Brightly, som är betydligt ”poppigare”, även om de också går i moll...
Och gillar man A Whiter Shade Of Pale är Shine On Brightly också en alldeles nödvändig skiva.
Nr: 781/2000
Det är inga sprudlande glädjescener Procol Harum målar upp på sitt album Shine On Brightly. Det är snarare så att man får visioner av Hades dödsrike, multnade ben och bortglömda begravningsplatser.
Shine On Brightly från 1968 är en märklig och nedstämd skiva. Den var dessutom ganska svår att få tag på för mig. Men när jag väl hittade den gick det att få den till ett rätt hyfsat pris.
Förmodligen är det väl så att vi som vill ha den inte är särskilt många. Inte 1968, och inte nu heller.
Det är förresten lite konstigt det också. A Whiter Shade Of Pale från året innan borde krattat manegen för Procol Harums andra. Men så blev det tydligen inte, trots att Shine On Brightly är nästan lika bra (!).
Möjligtvis kan det väl vara så att 17 minuter långa In Held Twas In I skrämmer bort en och annan. Det är sant, för att klara av detta uppblåsta och bombastiska maratonepos är det nog bra att vara utrustad med nerver av stål och en viss förkänsla för Procol Harums allra mörkaste sida.
Men jag gillar det. För In Held Twas In I växer med varje spelning. Det gäller bara att ta sig den tid som krävs. Jag vill nog påstå att det är ett av skivans bättre spår.
I så fall ihop med Quite Rightly So och titelspåret Shine On Brightly, som är betydligt ”poppigare”, även om de också går i moll...
Och gillar man A Whiter Shade Of Pale är Shine On Brightly också en alldeles nödvändig skiva.
Nr: 781/2000
En riktigt skön platta som jag köpte i min ungdom! Jag visste inte vilka Procol Harum var, men det mystiska omslaget med viss nakenhet var oemotståndligt. När det visade sig att musiken var lika bra som omslaget var lyckan gjord.
SvaraRaderaDen märkliga titeln "In held twas in I" har en rätt rolig förklaring. De tog helt enkelt första ordet i varje vers och bakade ihop det till en titel.
SvaraRaderaKul! Det hade jag inte en aning om.
SvaraRadera