MERLIN -MERLIN – 1974
Bowie, T. Rex och Mott the Hoople var inte ensamma, bakom kryllade det av andra glamrockband som också ville vara med. Merlin var ett av dem som försökte slå sig fram. Det gick inte särskilt bra, Ingen minns väl Merlin idag, trots att de efterlämnade en alldeles lysande glamrock-LP, som bara för hitlåten Marina åtminstone borde fått ett par rader i rockhistorien.
Omslagsbilden riskerar dock att hamna på nån helt annan lista. Här i Sverige skulle skivan lätt kunna hamna i reabacken för dansbandsskivor hos mindre bevandrade säljare.
Men LP:n är betydligt bättre än vad man med ledning av bilden skulle kunna tro. Merlin är ett av mina favoritband i genren och jag hopplöst förälskad i denna skiva, trots sitt pinsamma omslag.
Put My Spell On You är glamrock när den är som bäst, Marina borde blivit en lika stor superhit som Roll Away the Stone, och Gypsy är riktigt tung hårdrock.
Kanske var det för att Merlin aldrig gick hela linan ut som det aldrig lyckades. Skivan är möjligtvis lite för spretig. Glam- och hårdrock går väl bra, men när Merlin i låten Space Rider ger sig på spacerock blir det lite småsurt.
Som alltid när det gäller såna här band är uppgifterna få. Men Merlin bildades i alla fall 1973 ur ett band som hette Madrigal.
Efter att plattan kom ut fick Merlin åka med David Essex, en av den tidens stora tonårshjältar (jft Donny Osmond) på turné. Strax efter det bröts dock gruppen upp och medlemmarna försvann in i anonymiteten. Jamie Moses spelade en tid med bandet Royce tillsammans med bland andra Nigel Benjamin (Mott).
Gissar att skivan kan vara lite besvärlig att hitta, även om den inte på något sätt är något samlare letar efter med större energi. Jag köpte mitt ex någon gång i mitten av 70-talet och har sedan dess aldrig sett den ute i någon affär.
Nr: 18/2222
OBS! Favorit i repris. Jag har skrivit om denna skiva tidigare (länk), men ger den nu en ny chans med en delvis nyskriven text.
Bowie, T. Rex och Mott the Hoople var inte ensamma, bakom kryllade det av andra glamrockband som också ville vara med. Merlin var ett av dem som försökte slå sig fram. Det gick inte särskilt bra, Ingen minns väl Merlin idag, trots att de efterlämnade en alldeles lysande glamrock-LP, som bara för hitlåten Marina åtminstone borde fått ett par rader i rockhistorien.
Omslagsbilden riskerar dock att hamna på nån helt annan lista. Här i Sverige skulle skivan lätt kunna hamna i reabacken för dansbandsskivor hos mindre bevandrade säljare.
Men LP:n är betydligt bättre än vad man med ledning av bilden skulle kunna tro. Merlin är ett av mina favoritband i genren och jag hopplöst förälskad i denna skiva, trots sitt pinsamma omslag.
Put My Spell On You är glamrock när den är som bäst, Marina borde blivit en lika stor superhit som Roll Away the Stone, och Gypsy är riktigt tung hårdrock.
Kanske var det för att Merlin aldrig gick hela linan ut som det aldrig lyckades. Skivan är möjligtvis lite för spretig. Glam- och hårdrock går väl bra, men när Merlin i låten Space Rider ger sig på spacerock blir det lite småsurt.
Som alltid när det gäller såna här band är uppgifterna få. Men Merlin bildades i alla fall 1973 ur ett band som hette Madrigal.
Efter att plattan kom ut fick Merlin åka med David Essex, en av den tidens stora tonårshjältar (jft Donny Osmond) på turné. Strax efter det bröts dock gruppen upp och medlemmarna försvann in i anonymiteten. Jamie Moses spelade en tid med bandet Royce tillsammans med bland andra Nigel Benjamin (Mott).
Gissar att skivan kan vara lite besvärlig att hitta, även om den inte på något sätt är något samlare letar efter med större energi. Jag köpte mitt ex någon gång i mitten av 70-talet och har sedan dess aldrig sett den ute i någon affär.
Nr: 18/2222
OBS! Favorit i repris. Jag har skrivit om denna skiva tidigare (länk), men ger den nu en ny chans med en delvis nyskriven text.
Det här bandet hade jag överhuvudtaget aldrig hört talas om. Jag blev lite nyfiken, eftersom jag tycker att en del av 1970-talets glamrock har sin charm. Flera av Merlins låtar visade sig finnas på YouTube. Men tyvärr. Jag kan inte dela den entusiasm du har för denna platta. Enligt min mening finns det ett tungt vägande skäl till att Merlin är så bortglömda. De var helt enkelt ganska usla. Men icke desto mindre uppskattar jag att du skrev om dem. Det är kul med dessa nedslag i bortglömda delar av rockhistorien.
SvaraRaderaHe, he, du har med största säkerhet rätt. Denna text är nog skriven med en lite väl stor dos nostalgi.
Radera