ANDERS F RÖNNBLOM – DOM AUTOMATISKA UNDRENS TID ÄR FÖRBI – 2004
Dom automatiska undrens tid är förbi skulle kunna vara den andra delen av Rönnbloms Rapport från ett kallt fosterland. Men det har inte blivit bättre sedan 1980. Stämningen blir tryckt; skum och svår. Rönnbloms Tolv tiggare står och trampar i dimman, Jesus finns på DVD och din vackra värld ryms i en pappersmugg.
Det är ingen trevlig rapport. Dom automatiska undrens tid från 2004 känns lätt desillusionerad. Jag påstår inte att det verkligen är så, men Rönnblom verkar trött på att år efter år beskriva baksidan av livet, besvikelse.
Trots det fantasieggande namnet är det ett mörkt album. Rönnblom tar samma väg som Dylan på 2000-talet. Musiken är effektfull och nästan hypnotisk, texterna tankeväckande och rent av knäckande. Jodå, visst är det en Rapport från ett kallt fosterland 2004.
Referenserna till gammalt material och gamla figurer dyker upp lite här och var. Som Tolv tiggare från de avslutande textraderna i Långfingret från början av 80-talet. Jesus gjorde entré i Rönnbloms texter redan på albumet Vit flagg tillsammans med Marx och Billy the kid.
Man kan nog påstå att Rönnbloms texter är politiska. Men inte övertydliga plakatskrik som från den svenska proggen i början av 70-talet eller som Roger Waters antikrigspropaganda i The Wall. I stället skapar Anders F Rönnblom här en stämning, en obehaglig känsla som smyger sig på och gnager på samvetet.
Det blir effektfullt. Därför är Dom automatiska undrens tid är förbi ännu ett spännande album från Anders F Rönnblom. Rekommenderas verkligen.
Nr: 201/CD
Dom automatiska undrens tid är förbi skulle kunna vara den andra delen av Rönnbloms Rapport från ett kallt fosterland. Men det har inte blivit bättre sedan 1980. Stämningen blir tryckt; skum och svår. Rönnbloms Tolv tiggare står och trampar i dimman, Jesus finns på DVD och din vackra värld ryms i en pappersmugg.
Trots det fantasieggande namnet är det ett mörkt album. Rönnblom tar samma väg som Dylan på 2000-talet. Musiken är effektfull och nästan hypnotisk, texterna tankeväckande och rent av knäckande. Jodå, visst är det en Rapport från ett kallt fosterland 2004.
Man kan nog påstå att Rönnbloms texter är politiska. Men inte övertydliga plakatskrik som från den svenska proggen i början av 70-talet eller som Roger Waters antikrigspropaganda i The Wall. I stället skapar Anders F Rönnblom här en stämning, en obehaglig känsla som smyger sig på och gnager på samvetet.
Det blir effektfullt. Därför är Dom automatiska undrens tid är förbi ännu ett spännande album från Anders F Rönnblom. Rekommenderas verkligen.
Nr: 201/CD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar