ERIC CLAPTON – BACKLESS – 1978
Backless är LP:n som kom efter Slowhand, Eric Claptons storverk från 1977. Den brukar rätt ofta kallas ”Slowhand II”, ”mer av samma” och liknande. Och så brukar det konstateras att Clapton inte riktigt lyckades med uppföljaren.
Men var det verkligen nån som räknat med det? Att göra en skiva till, lika högoktanig som Slowhand, var en omöjlig uppgift även för Eric Clapton.
Själv tycker jag Backless är underskattad. Den är bättre än sitt rykte. Och likheterna med Slowhand är visserligen påtagliga, men inte störande.
Som jag ser det är Backless en rad sjyssta bluesrockers, några rätt smöriga popballader med countrykänsla som kryddats med lite boogierocklåtar. Helt okej om det gjort av vilken artist som helst, men inte tillräckligt för Claptons fans...
Problemet med skivan är kanske att de bästa spåren, Tulsa Time och Promises är rätt smöriga countrylåtar. Det kom så klart aldrig i närheten av Cocaine eller Wonderful Tonight.
Men om man inte har Slowhand surrande i bakhuvudet är Backless en riktigt skön platta att lyssna på. Liksom på föregångaren använder sig Clapton här av J J Cales lite tillbakalutade bluesjargong. Och det funkar.
Nr: 89/2222
Backless är LP:n som kom efter Slowhand, Eric Claptons storverk från 1977. Den brukar rätt ofta kallas ”Slowhand II”, ”mer av samma” och liknande. Och så brukar det konstateras att Clapton inte riktigt lyckades med uppföljaren.
Som jag ser det är Backless en rad sjyssta bluesrockers, några rätt smöriga popballader med countrykänsla som kryddats med lite boogierocklåtar. Helt okej om det gjort av vilken artist som helst, men inte tillräckligt för Claptons fans...
Problemet med skivan är kanske att de bästa spåren, Tulsa Time och Promises är rätt smöriga countrylåtar. Det kom så klart aldrig i närheten av Cocaine eller Wonderful Tonight.
Nr: 89/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar