TOMMY TUTONE – NATIONAL EMOTION – 1983
Nu hör väl inte Tommy Tutone till de mest välkända amerikanska rockgrupperna. De gjorde sin första platta 1980, riktigt bra new wave-rock. Sen slog de igenom stort 1982 med låten 867-5309/Jenny, som finns på deras andra LP. National Emotion är den tredje fullängdaren och skulle bli den stora uppföljaren. Så blev det naturligtvis inte.
I det här läget skulle jag kunna häva ur mig en massa dumheter om National Emotion. Till exempel att den är överproducerad. Det blir för mycket stråkar helt enkelt. Eller att det saknas en riktig hitlåt. Och att den här skivan inte alls låter lika kul eller sprudlande energisk som deras tidigare album. Och så vidare.
Och så skulle man ha bevis för det också. National Emotion blev gruppens sista. Efter den gav de upp (men gjorde givetvis comeback 15 år senare, det gjorde alla, ingen lade dock märke till det, det är sällan någon gör det).
National Emotion är dock något bättre än så. Visserligen är Tommy Tutone ett ganska typiskt amerikanskt powerpopband som inte riktigt visste vilket ben de skulle stå på. De blir på den här LP:n, i min jämförelse, som en mix mellan The Knack och Blondie, med en liten dragning åt REO Speedwagon och Foreigner. Och det låter ju förstås inte så kul. Men jag får ändå erkänna att jag tycker de gjorde rätt kul melodier. Talang saknades inte.
Nr: 1354/2222
Nu hör väl inte Tommy Tutone till de mest välkända amerikanska rockgrupperna. De gjorde sin första platta 1980, riktigt bra new wave-rock. Sen slog de igenom stort 1982 med låten 867-5309/Jenny, som finns på deras andra LP. National Emotion är den tredje fullängdaren och skulle bli den stora uppföljaren. Så blev det naturligtvis inte.
I det här läget skulle jag kunna häva ur mig en massa dumheter om National Emotion. Till exempel att den är överproducerad. Det blir för mycket stråkar helt enkelt. Eller att det saknas en riktig hitlåt. Och att den här skivan inte alls låter lika kul eller sprudlande energisk som deras tidigare album. Och så vidare.
Och så skulle man ha bevis för det också. National Emotion blev gruppens sista. Efter den gav de upp (men gjorde givetvis comeback 15 år senare, det gjorde alla, ingen lade dock märke till det, det är sällan någon gör det).
National Emotion är dock något bättre än så. Visserligen är Tommy Tutone ett ganska typiskt amerikanskt powerpopband som inte riktigt visste vilket ben de skulle stå på. De blir på den här LP:n, i min jämförelse, som en mix mellan The Knack och Blondie, med en liten dragning åt REO Speedwagon och Foreigner. Och det låter ju förstås inte så kul. Men jag får ändå erkänna att jag tycker de gjorde rätt kul melodier. Talang saknades inte.
Nr: 1354/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar