MORGENROT – GANZ NAH DRAN – 1980
Är det här LP:n som förenar svenska The Noice och krautrock? Det påstod i alla fall en kompis som visste att jag kan bli uppretad av sånt.
Jag uppskattade dock skämtet. Att tyska pudelrockarna Morgenrot påminner om Noice och ibland Gyllene Tider går inte att komma från. Det är faktiskt rätt kul. Ha, ha, kan inte låta bli att tänka på The Poodles också...
Men givetvis är det så att även om Morgenrot är ett tyskt arenarockband från det tidiga 80-talet innebär det självklart inte att det är kraut. Det krävs åtminstone en gnutta progrock.
Men Morgenrot har inget med prog att göra, det kan jag lova. Orsaken till att jag ändå har LP:n i samlingen hänger på att boken The Cosmic Prize Guide, som listar all krautrock från tidernas begynnelse fram till idag, av någon anledning har tagit med skivan.
Den boken erbjuder kanske inte så mycket matnyttig läsning, men är ändå med sina prislistor och förteckning över möjliga och omöjliga krautrockplattor, en bok som inte går att vara utan för den som så sakteliga är på väg att gräva sig längre och längre ner i krautrockens minst sagt underliga värld.
Sen tycker jag faktiskt Ganz Nah Dran är en ganska rolig skiva. Morgenrot har trots allt hittat en hel del kul melodier. Inte minst inledningen med låten Ganz Nah Dran och Nice Und Easy. Det känns som det fanns en hel del humor med när de spelade in skivan.
Tja, det är till och med så att jag skulle kunna jämföra med Ceasars Palace nu när jag ändå är inne på svensk mark.
Nr: 968/2222
Är det här LP:n som förenar svenska The Noice och krautrock? Det påstod i alla fall en kompis som visste att jag kan bli uppretad av sånt.
Men Morgenrot har inget med prog att göra, det kan jag lova. Orsaken till att jag ändå har LP:n i samlingen hänger på att boken The Cosmic Prize Guide, som listar all krautrock från tidernas begynnelse fram till idag, av någon anledning har tagit med skivan.
Den boken erbjuder kanske inte så mycket matnyttig läsning, men är ändå med sina prislistor och förteckning över möjliga och omöjliga krautrockplattor, en bok som inte går att vara utan för den som så sakteliga är på väg att gräva sig längre och längre ner i krautrockens minst sagt underliga värld.
Nr: 968/2222
Hade plattan haft en engelsk titel hade den varit "Almost There". Mycket har jag inte lyssnat på Morgenrot, men 3 skivor spelade man in på CBS kring år 1980. Man gick från första plattans Rock'n Roll till 3:an som var mer pop och denna är i mitten. Din jämförelse med Gyllene är bra själv har jag alltid tänkt på Kalle P.Dal. Ingick i samma stall som Nena, Nina Hagen, Spliff och det hörs väl?
SvaraRaderaJa du Olle, fast du är Sveriges krautexpert numero uno, tror du att du kan hitta krautpärlor utgivna efter 1975.
(Jag förstår ditt förmodade felköp till fullo, då namnet Morgenrot, pekar åt en helt annan musikalisk inriktning).
Hälsningar.
Stort tack för ditt inlägg. Du har betydligt bättre koll på de här tyskarna än jag.
RaderaKrautpärlor efter -75 är en utmaning jag gillar. Jag gissar att man får hålla sig till de gamla hjältarna för att hitta något. Amon Düüls Nada Moonshine och deras platta som kom för några år sedan, Düülirium, är visserligen inte några Tanz der lemminge men en liten bit på vägen. Låt mig gräva lite i detta ämne, så återkommer jag. Men jag har en svag aning om att det efter -75 är det i Frankrike man ska leta efter den riktigt bra progrocken.
Visst har du en poäng i att det släpptes bra kraut även efter 1975. Kanske hade Clusters "Grosses Wasser", bara taget som ett exempel i mängden, varit en klassiker om den släppts tio år tidigare. Musikstilen hade väl blivit otrendig helt enkelt. Har för mig att inte ens grupper som Yes överlevde.
SvaraRaderaNä, idag vill jag bara tipsa dig om ett band du inte hittar i ditt musiklexikon.
Join in heter gruppen och Kentalope island skivan. Allt Du behöver veta får du av Discogs.
Kul när du skriver lite längre om skivorna som idag. Uppskattas.
Tack för tipset! Detta ska givetvis kollas upp.
Radera