Nervöst och ofokuserat, men charmigt

SQUEEZE – SQUEEZE – 1978

Varför musiken på den här LP:n är så stressad har sin förklaring. Den upppumpade bodybuildern på omslaget till Squeeze första LP har egentligen ingenting med bandets senare skivor att göra.

Squeeze var inga muskelberg, inte ens uppblåsta, eller försökte vara något de inte var. Däremot är musiken på skivan inte vad Squeeze egentligen ville. På senare album visade det sig att Squeeze var ett popband, men på den här plattan framstår de som ett ganska tufft new wave-band med punkambitioner.

Orsaken till det sägs vara John Cale, den gamle undergroundrockaren från Velvet Underground som skivbolaget satte att producera skivan. Han hade en klar idé om vad han ville, gillade inte de låtar Squeeze hade med sig till studion, och satte dem att skriva nytt material. Inte för att det var någon form av krig i inspelningsstudion, men det är förmodligen därför hela LP:n andas nervositet, frustration och stress.

Jag kan ändå inte låta bli att tycka LP:n att blev ganska bra. Jag gillar det där skruvade och låtarna som avlöser varandra i ett rasande tempo. Det är rörigt och ofokuserat men på något sätt ändå väldigt charmigt, även om man knappast hittar några av Squeeze större hits på skivan.

Nr: borttagen ur samlingen