ELP visste vad de ville

EMERSON LAKE AND PALMER – EMERSON LAKE AND PALMER – 1970

ELP, Emerson Lake and Palmer, var modiga. Och iskalla. Och det satt redan på första försöket. Bandets först LP från 1970 är en mycket bra progrockskiva.

ELP är prog på allvar och synnerligen seriöst. Musiken är svår; vacker och försiktig men samtidigt iskall och hård. Gruppens mix av klassisk musik och rock tilltalar säkert inte alla. Men det är bara att gilla läget. Det här är kreativa och smarta musiker som vet precis vad de är ute efter.

Om nu någon enda drar sig denna skiva till minnes är det nästan säkert låten Lucky Man som poppar upp någonstans i bakhuvudet. Och om man kan snacka om hitlåtar och ELP på samma gång, då är det väl en hit. Men det finns självklart mer att upptäcka.

Inledningsspåret The Barbarian är en tung och hård öppning där Keith Emerson får fritt utrymme på sina keyboards. 12 minuter långa Take a Pebble vindlar fram längs mörka källargångar och valv där sedan Knife Edge väntar. Då blir stämningen nästan otäckt påträngande när Greg Lakes röst tar över.

ELP kom in ganska sent i den brittiska progrocken. Men de var inga nybörjare. Keith Emerson hade lirat med the Nice, Englands första egentliga progband, Greg Lake hade ett förflutet i legendariska King Crimson och Carl Palmer spelade tidigare trummor med vågade och bortglömda Atomic Rooster.

Tillsammans blev de tre en dynamisk och spännande grupp, i alla fall på de tidiga skivorna. Emerson Lake and Palmer utvecklades senare till något så invecklat att det vill jag inte gå in på.

Nr: 939/2222