AEROSMITH – GEMS – 1988
Ska man tro skivbolaget är den stora grejen med Gems det tidigare outgivna material som finns på detta samlingsalbum. Att det bara rör sig om en studioversion av Chip Away The Stone får man dock läsa sig till i den finstilta undertexten.
Att den låten finns med är förmodligen intressant, men i så fall mest för Aerosmiths verkliga deadheads. Chip Away The Stone hade före Gems bara existerat som en livelåt på Live Bootleg från 1978. Så att släppa en studioversion skulle nog kunna vara motiverat ändå.
Men att bygga en hel LP på en sån förhållandevis sak är naturligtvis inget annat än ett försök att krama ut några spänn till ur en redan väl fungerande kassako (vad gäller Aerosmiths intresse för kossor, se Get A Grip).
Samlingsalbum brukar jag vanligtvis inte lägga nån energi på. Särskilt inte såna plattor som av en händelse ”råkar” trilla ut på skivmarknaden vid tillfällen då bandet är högintressant. Gems släpptes strax efter att Aerosmith gjort en bejublad återkomst med Permanent Vacation, som efter några narkotikadimmiga år fick Steven Tylers och Joe Perrys stjärna att glimra igen ungefär lika mycket som äldelstenarna på omslaget här.
Trots det spekulativa bakom detta album tycker jag ändå Gems på något sätt har en berättigad plats i Aerosmiths diskografi. Det är nämligen ingen renodlad Greatest Hits där alla bandets hitlåtar rapas upp igen.
Nej, skivbolaget gick den här gången lite utanför de vanliga mallarna och letade upp de låtar som de gamla fansen nog hade tyckt skulle vara med på en Best Of-platta, men som aldrig fick plats.
Kort sagt, Gems koncentrerar sig på gamla mindre uppmärksammade hårdrocklåtar från den tidiga delen av Aerosmiths karriär. Tanken med det var så klart att folk som upptäckte bandet i samband med Permanent Vacation skulle få upp ögonen för gamla godsaker som Toys In The Attic och Rocks.
Det är därför man på Gems hittar låtar som Rats In The Cellar, Lick And Promise och Nobody´s Fault, som har gemensamt att de inte var särskilt välkända för Aerosmiths nya publik, men var skitbra rocklåtar och fanns på Rocks. Samma med Adam´s Apple och Round And Round som finns på Toys In The Attic.
Här finns också låtar från smaskiga plattor som Get Your Wings, Draw The Line, Rock In A Hard Place och debutskivan, så visst kan man väl säga att Gems på något sätt fyllde en funktion, kanske rent av en mission att nå ut till de yngre och mindre vetande...
Nr: ingår numera inte i samlingen, ska säljas eftersom jag ändå har alla låtarna på de ”riktiga” skivorna.
Ska man tro skivbolaget är den stora grejen med Gems det tidigare outgivna material som finns på detta samlingsalbum. Att det bara rör sig om en studioversion av Chip Away The Stone får man dock läsa sig till i den finstilta undertexten.
Att den låten finns med är förmodligen intressant, men i så fall mest för Aerosmiths verkliga deadheads. Chip Away The Stone hade före Gems bara existerat som en livelåt på Live Bootleg från 1978. Så att släppa en studioversion skulle nog kunna vara motiverat ändå.
Men att bygga en hel LP på en sån förhållandevis sak är naturligtvis inget annat än ett försök att krama ut några spänn till ur en redan väl fungerande kassako (vad gäller Aerosmiths intresse för kossor, se Get A Grip).
Samlingsalbum brukar jag vanligtvis inte lägga nån energi på. Särskilt inte såna plattor som av en händelse ”råkar” trilla ut på skivmarknaden vid tillfällen då bandet är högintressant. Gems släpptes strax efter att Aerosmith gjort en bejublad återkomst med Permanent Vacation, som efter några narkotikadimmiga år fick Steven Tylers och Joe Perrys stjärna att glimra igen ungefär lika mycket som äldelstenarna på omslaget här.
Trots det spekulativa bakom detta album tycker jag ändå Gems på något sätt har en berättigad plats i Aerosmiths diskografi. Det är nämligen ingen renodlad Greatest Hits där alla bandets hitlåtar rapas upp igen.
Nej, skivbolaget gick den här gången lite utanför de vanliga mallarna och letade upp de låtar som de gamla fansen nog hade tyckt skulle vara med på en Best Of-platta, men som aldrig fick plats.
Kort sagt, Gems koncentrerar sig på gamla mindre uppmärksammade hårdrocklåtar från den tidiga delen av Aerosmiths karriär. Tanken med det var så klart att folk som upptäckte bandet i samband med Permanent Vacation skulle få upp ögonen för gamla godsaker som Toys In The Attic och Rocks.
Det är därför man på Gems hittar låtar som Rats In The Cellar, Lick And Promise och Nobody´s Fault, som har gemensamt att de inte var särskilt välkända för Aerosmiths nya publik, men var skitbra rocklåtar och fanns på Rocks. Samma med Adam´s Apple och Round And Round som finns på Toys In The Attic.
Här finns också låtar från smaskiga plattor som Get Your Wings, Draw The Line, Rock In A Hard Place och debutskivan, så visst kan man väl säga att Gems på något sätt fyllde en funktion, kanske rent av en mission att nå ut till de yngre och mindre vetande...
Nr: ingår numera inte i samlingen, ska säljas eftersom jag ändå har alla låtarna på de ”riktiga” skivorna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar