JAMES LAST – NON STOP DANCING 1972 – 1972
Efter den här skivan vet jag vad amerikanerna menar med Incredible Strange Music, som den här formen av musik kallas där. Easylistening är benämningen i Europa, sunkadelica är ett svenskt begrepp som dykt upp.
Så här kan upplägget vara: En orkester framför sin tids hitlåtar uppbackad av en kör som när de inte sjunger refräng lallar med i bakgrunden. För att höja stämningen ytterligare anses det inte helt fel att lägga på publikljud, visslingar och applåder. Hammondorgel är alltid bra.
För att sen få upp partytemperaturen ännu mer river bandet av gamla hits i en aldrig sinande ström helst utan mellanrum, det gör inget att evergreens och schlager blandas med rock.
På den här skivan hittar man till exempel allt från Get It On och Sweet Hitcher-Hiker via soulpop till schlager.
Det är bra om blandningen är omfattande så att så många som möjligt åtminstone känner igen någon låt. På den här plattan hittar man närmare 30 låtar uppdelade i mindre medleyavsnitt.
Jag tänkte först att det skulle bli en kul grej att skriva om en sån skiva. Men så blev det inte riktigt. James Last har gjort en del skivor jag faktiskt kan tänka mig att lyssna på, men hans Non Stop Dancing-skivor hör inte till dem.
Han har gjort ohyggligt många, jag har bara hört en, men känner på mig att det räcker. Det blir alldeles för utslätat och faktiskt ganska tråkigt i längden. Inte ens en gammal Creedencelåt kan lätta upp tillställningen. Därför bryter jag här och nu. Det är hissmusik, inget annat.
Nr: ingår inte i samlingen.
Efter den här skivan vet jag vad amerikanerna menar med Incredible Strange Music, som den här formen av musik kallas där. Easylistening är benämningen i Europa, sunkadelica är ett svenskt begrepp som dykt upp.
Så här kan upplägget vara: En orkester framför sin tids hitlåtar uppbackad av en kör som när de inte sjunger refräng lallar med i bakgrunden. För att höja stämningen ytterligare anses det inte helt fel att lägga på publikljud, visslingar och applåder. Hammondorgel är alltid bra.
För att sen få upp partytemperaturen ännu mer river bandet av gamla hits i en aldrig sinande ström helst utan mellanrum, det gör inget att evergreens och schlager blandas med rock.
På den här skivan hittar man till exempel allt från Get It On och Sweet Hitcher-Hiker via soulpop till schlager.
Det är bra om blandningen är omfattande så att så många som möjligt åtminstone känner igen någon låt. På den här plattan hittar man närmare 30 låtar uppdelade i mindre medleyavsnitt.
Jag tänkte först att det skulle bli en kul grej att skriva om en sån skiva. Men så blev det inte riktigt. James Last har gjort en del skivor jag faktiskt kan tänka mig att lyssna på, men hans Non Stop Dancing-skivor hör inte till dem.
Han har gjort ohyggligt många, jag har bara hört en, men känner på mig att det räcker. Det blir alldeles för utslätat och faktiskt ganska tråkigt i längden. Inte ens en gammal Creedencelåt kan lätta upp tillställningen. Därför bryter jag här och nu. Det är hissmusik, inget annat.
Nr: ingår inte i samlingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar