ROGER WATERS – IS THIS THE LIFE WE REALLY WANT? - 2017
Albumet inleds med med ett tal av Donald Trump efter hans valseger. Roger Waters svarar själv på frågan i albumets titel; Is This The Life We Really Want?
Nej, säger Waters med eftertryck och ger på fyra LP-sidor argumenten till varför. Det är därför Roger Waters första album på över 20 år känns extremt angeläget.
Men han har inte blivit muntrare med åren, det är en surmagad 73-åring som talar till oss genom den vägg av ljudeffekter, radioröster, tickande klockor och ilskna hundar han byggt upp ända sedan han första gången byggde The Wall. Den dystopiska stämningen är monumental. Men att han hela tiden droppar referenser till Pink Floyds verk, det vill säga hans egna, lättar upp.
Roger Waters har aldrig varit särskilt trevlig. De historier han berättat genom åren har alla varit högst angelägna och känts viktiga. Men att han blivit allt bittrare har framgått med all tydlighet. Det har dock inte gjort hans album tråkiga att lyssna på eller mindre intressanta, det är tvärtom en del av Rogers Waters skapande som måste finnas där.
Is This The Life We Really Want känns därför som en naturlig fortsättning och inte det minsta överraskande. Albumet lever i samma anda som den 25 år äldre Amused To Death och givetvis också Radio K.A.O.S.
Det är också tvunget att dra paralleller till Pink Floyd-album som Animals, The Wall, Wish You Were Here och Dark Side Of The Moon eftersom Waters själv refererar till dem i antingen texter eller ljudeffekter.
För de Pink Floyd-fans som orkar med Waters tungsinne borde därför Is This The Life We Really Want vara en högtidsstund för de nostalgiska återblickarna och för att Waters inte för ett ögonblick viker från sina ideal.
Jag kan inte påstå att Is This The Life We Really Want är eller nånsin kommer att bli någon av de skivor jag ofta kommer att gå tillbaka till.
Det är inte ett verk som ger energi utan snarare suger kraften ur sina lyssnare på ett nästan plågsamt sätt. Jag är glad att jag har skivan hemma och jag skulle inte vilja vara utan den eller upplevelsen av att ha lyssnat på den. Jag kommer nog att lyssna på den igen, men det lär dröja.
Nr: 194/2222
Albumet inleds med med ett tal av Donald Trump efter hans valseger. Roger Waters svarar själv på frågan i albumets titel; Is This The Life We Really Want?
Nej, säger Waters med eftertryck och ger på fyra LP-sidor argumenten till varför. Det är därför Roger Waters första album på över 20 år känns extremt angeläget.
Det är också tvunget att dra paralleller till Pink Floyd-album som Animals, The Wall, Wish You Were Here och Dark Side Of The Moon eftersom Waters själv refererar till dem i antingen texter eller ljudeffekter.
För de Pink Floyd-fans som orkar med Waters tungsinne borde därför Is This The Life We Really Want vara en högtidsstund för de nostalgiska återblickarna och för att Waters inte för ett ögonblick viker från sina ideal.
Det är inte ett verk som ger energi utan snarare suger kraften ur sina lyssnare på ett nästan plågsamt sätt. Jag är glad att jag har skivan hemma och jag skulle inte vilja vara utan den eller upplevelsen av att ha lyssnat på den. Jag kommer nog att lyssna på den igen, men det lär dröja.
Nr: 194/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar