SLADE – RADIO WALL OF SOUND – 1991
Slade hade stora planer på att göra en comeback i början av 90-talet och hade börjat skissa på ett nytt album. För att testa ideérna släpptes två singlar hösten 1991 och en överenskommelse gjordes med skivbolaget att om båda gick upp topplistan skulle inspelningen av LP:n göras.
Radio Wall Of Sound tog sig omgående upp på 21:a plats på brittiska listan. Men uppföljaren Universe, som trots att den släpptes i början av december samma år, gick inte alls. Slades ”nya” svulstiga, syntiga sound funkade inte.
Noddy Holder lämnade bandet för att bli radiopratare, Jim Lea hoppade av och började plugga psykologi, Dave Hill och Don Powell drev efter ett två år långt uppehåll vidare bandet under namnet Slade II.
Jag hade så klart gärna sett en fortsättning. Radio Wall Of Sound blev visserligen aldrig någon av mina favoriter, det var för mycket synth, i princip för mycket av allt. Det hjälpte inte att Slade var precis lika högljudda som förr.
Radio Wall Of Sound hittade aldrig den där nerven som göra att man, som alltid med Slades hitlåtar, vill hoppa upp och vråla med i texten. Även om Slade alltid varit mitt favoritband före alla andra tycker jag att Radio Wall Of Sound faktiskt är lite tråkig i längden. Så är det med det.
B-sidans Lay Your Love On The Line är något så ovanligt som en Dave Hill-låt. Det var sällan han gjorde låtar och här är en av få.
Det är dock ingen låt som på allvar skulle konkurrera med någon av alla dem Jim Lea och Noddy Holder gjorde, utan ligger på flipsidan av en anledning.
Nr: 122/singel
Slade hade stora planer på att göra en comeback i början av 90-talet och hade börjat skissa på ett nytt album. För att testa ideérna släpptes två singlar hösten 1991 och en överenskommelse gjordes med skivbolaget att om båda gick upp topplistan skulle inspelningen av LP:n göras.
Noddy Holder lämnade bandet för att bli radiopratare, Jim Lea hoppade av och började plugga psykologi, Dave Hill och Don Powell drev efter ett två år långt uppehåll vidare bandet under namnet Slade II.
Radio Wall Of Sound hittade aldrig den där nerven som göra att man, som alltid med Slades hitlåtar, vill hoppa upp och vråla med i texten. Även om Slade alltid varit mitt favoritband före alla andra tycker jag att Radio Wall Of Sound faktiskt är lite tråkig i längden. Så är det med det.
Det är dock ingen låt som på allvar skulle konkurrera med någon av alla dem Jim Lea och Noddy Holder gjorde, utan ligger på flipsidan av en anledning.
Nr: 122/singel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar